Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De inre förhållandena 1779-1786
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
angelägenheterna, kanslipresidenten grefve Ulrik Scheffer, hvars betänksamma försigtighet dock redan började kännas besvärlig för konungens äfventyrliga politiska planer, och den nu till öfverste och chef för södra skånska kavalleriregementet befordrade Johan Christofer Toll, som åter företrädesvis anlitades just för sådana äfventyrliga uppdrag, samt Elis Schröderheim, som rådfrågades i åtskilliga kinkigare inrikes frågor och särskildt rörande befordringar bland presterskapet.
Vid konungens resa till Italien i September 1783 uppdrogs åt rikets råd att under hans frånvaro föra regeringen sålunda, att justitieärenden samt sådana kammarärenden, som vanligen föredrogos på justitiesidan i rådet, äfvensom utrikes ärenden, så vida de icke voro ministeriela eller anginge Pomern, samt krigs- och öfriga kammarärenden, skulle af denna regering handhafvas, dock med undantag af »alla de mål, som på kongl. maj:t måste bero», hvilka upptogos i icke mindre än 18 punkter. Vid slutet af hvarje vecka skulle från kanslipresidenten till konungen sändas listor på alla afgjorda mål, med anteckningar om besluten. Alla expeditioner skulle utfärdas enligt det af pluraliteten fattade beslut samt underskrifvas af kanslipresidenten och de fyra äldsta riksråden. Skulle någon oro inom residenset förspörjas, egde rådet genast derom underrätta hertig Carl, som enligt utfärdad instruktion egde full myndighet, när det behöfdes, att med vederbörande statssekreterares kontrasignation bjuda och befalla, intill dess lugnet blefve återstäldt; kommandes emellertid rådet att upphöra med sina sessioner. Blefve något upplopp utom residenset, skulle rådet pröfva hvilka mått och steg borde vidtagas och, om militärisk handräckning erfordrades, sådant hos hertigen anmäla. Två kreditiv lemnades, det ena åt hertigen, det andra åt rådet. Vid rådets öfverläggningar hade justitiekanslern fritt och obehindradt tillträde. Under konungens frånvaro finge inga nya förordningar utfärdas. Rådet skulle öfverlägga på två divisioner.
Utom dessa myndigheter förordnades ännu en, som i verkligheten fick den vidsträcktaste makten under konungens frånvaro, men hvilken han önskade skulle göra så litet uppseende som möjligt. Det var en särskild kommission, kallad »beredning för försvarsverket», äfven i konungens enskilda bref »krigskomitén». Den bestod af grefve Gustaf Filip Creutz, som i Juni 1783 blifvit riksråd och kanslipresident efter Ulrik Scheffer, generalamiralen Henrik af Trolle, statssekreteraren för krigsärendena Johan Gustaf von Carlsson och öfverste Johan Christofer Toll. Dess tillvaro hölls hemlig till efter konungens afsesa, och först den 22 Oktober anmälde statssekreteraren von Carlsson i rådet, att, sedan uti den för detsamma meddelade instruktion vissa personer blifvit tillförordnade att med statskontoret afsluta staten för följande året, hade konungen kort före sin afresa varit betänkt, huru de medel, som till arméns, fästningarnas och flottornas behof blifva anslagna, må fördelas och användas för de nödvändigaste behofven, och att konungen uppdragit åt kanslipresidenten, generalamiralen, statssekreteraren vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
