Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryska och danska kriget, 1788
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
saluten med 15 skott, hvilka från svenska amiralskeppet besvarades med 8. När sålunda den ryske befälhafvaren underkastade sig denna förödmjukelse hellre än att börja en strid, kunde icke heller hertigen, bunden af sina order, företaga en sådan, utan måste, ehuru med djup harm, låta det säkra bytet gå sig ur händerna, hvilket sedermera icke var utan inverkan på krigets förande, synnerligast som den ryska eskadern nu icke fortsatte sin segling till Medelhafvet, utan stannade i det mot Ryssland vänskapliga Danmarks farvatten.
Under tiden hade, genom Tolls outtröttliga ansträngningar, 15 bataljoner fotfolk och 5 sqvadroner rytteri, tillsammans något öfver 9,000 man, mellan den 12 och 22 Juni inträffat i Stockholm och inskeppats på den svenska eskadern af arméns flotta, hvilken räknade 28 galerer, 28 galer-espingar, 28 kanonslupar och ett rekognoscerings-fartyg, med tillsammans omkring 3,000 mans besättning.
Med denna styrka afgick konungen på jakten Amphion från Skeppsbron i Stockholm den 23 Juni. Han hade utsatt denna dag för sin afresa, emedan det var på den som Gustaf Adolf lemnade Stockholm, för att begynna det ärorika tyska kriget, och Gustaf III hoppades att i det krig, han nu begynte, vinna lika ära. Före sin afresa sammankallade han rådet och tog afsked af dess medlemmar. Till regeringens förande under konungens frånvaro utsågos riksdrotsen grefve Carl Axel Wachtmeister samt riksråden grefve Joachim Beckfriis, friherre Carl Sparre, friherre Fredrik Sparre, grefve Carl Bonde och grefve Carl Wilhelm von Düben. Det militära befälet i Stockholm uppdrogs åt öfversten och vice guvernören hos kronprinsen friherre Carl Adam Wachtmeister. Till riksrådet grefve Dübens efterträdare såsom president i kammar-revisionen utnämndes förste hofstallmästaren, landshöfdingen i Uplands län friherre Adolf Fredrik Munck. En ny militärisk ordensgrad inrättades, kallad riddare-graden af svärdsordens stora kors, hvilken endast kunde utdelas för bedrifter under krig.
Den 30 Juni ankom konungen till Korpo ström, der han fick kännedom om flottornas möte vid Dagerort och insåg genast det stora misstag han begått i att förbjuda hertigen ett anfall mot ryska fartyg. Han gaf honom ock nu helt andra order, i följd hvaraf öfversten grefve Clas Wachtmeister med 3 linieskepp och 2 fregatter utsändes på kryssning i Finska viken. Han skulle »befalla alla ryska örlogsskepp och fregatter att ej nalkas svenska kusterna eller ur viken afgå. Det fartyg, som en sådan befallning ej åtlydde, skulle förhindras med all makt, på sätt som vederborde, angripandes dem såsom fiender och deras förmätenhet näpsa. Skulle ryska flottan vara den svenska öfverlägsen, engagerades ingen affär, utan observerades endast dess rörelse».
Den 1 Juli passerade konungen med stora flottan Hangö udd och dagen derpå inträffade han i Helsingfors, der de sedermera efter hand på skärgårdsflottan anländande trupperna utskeppades. Generallöjtnanten grefve Fredrik Posse var vid denna tid generalbefälhafvare i Finland. Under honom förde generalmajoren Carl Gustaf Armfelt befälet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
