Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Ryska och danska kriget, 1788
- Riksdagen 1789
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
generallöjtnanten grefve Fredrik Posse och gick den 19 ombord. Följande dagen afseglade flottan och kom, oaktadt en ihållande sträng köld och svår storm, lyckligen till Carlskrona, hvarifrån hertigen afreste den 30 November till Stockholm, der han inträffade den 4 December. Samtidigt hade större delen af skärgårdsflottan afgått till Stockholm, dit äfven Posse afreste i början af December, hvarefter generallöjtnanten grefve Johan August Meijerfelt den 11 December öfvertog öfverbefälet samt flyttade sitt högqvarter till Lovisa. Samtliga trupperna i Finland utgjorde då något öfver 30,000 man, af hvilka dock endast omkring 24,000 man voro tjenstbara; de öfriga voro dels sjuke, dels vakante. Förlusterna under årets lopp hade uppgått till 2,824 man.[1]
Riksdagen 1789.
Under sin verksamhet i vestra delarna af Sverige hade Gustaf III icke lemnat ur sigte tilldragelserna i Finland. Han hade med djupt missnöje erfarit rörelserna derstädes efter sin afresa, men när han fann sina i början af November utfärdade befallningar åtlydda och sin myndighet der återstäld, befalte han i en skrifvelse till den nye öfverbefälhafvaren Meijerfelt af den 1 December att på samma dag låta häkta generalmajoren C. G. Armfelt, öfverstarne Hästesko, Montgomery och von Otter, öfverstelöjtnanten Otto Klingspor, samt majorerne Jägerhorn och Klick; att man framför allt borde försäkra sig om Jägerhorns papper och sända honom genast till Stockholm utan afvaktan å de öfrige arresterade, samt att äfven dessa skulle ofördröjligen till hufvudstaden afsändas. De officerare och manskap, som hade att eskortera dem, skulle dock behandla dem med höflighet, skaffa dem alla beqvämligheter som kunde förenas med säkerheten af deras vård samt »i synnerhet freda dem, så mycket möjligt vore, från en med skäl uppretad menighets öfvervåld».
Konungen hade fått en ny anledning att utfärda denna befallning genom underrättelsen, att Sprengtporten hade ett manifest färdigt att i tusentals exemplar spridas i Finland, hvari utlofvades Finlands sjelfständighet och 50 års skattefrihet, om finnarne ville resa sig mot svenska öfverväldet. Meijerfelt hade öfverkommit några packor af detta manifest, tryckt på finska och svenska samt insmugladt öfver gränsen, hvilka packor han lät uppbrännas af bödeln samt utgaf en varning till folket att ej af förrädarne låta sig förledas.
[1] Jfr G. von Schantz, Historia öfver kriget mellan Sverige och Ryssland 1788—1790. Stockholm 1817, 1818; Gyllengranat, Sveriges sjökrigs-historia. Carlskrona 1840, II: 187—229; Barfod, Märkvärdigheter, rörande Sveriges förhållanden 1788—1794. Stockholm 1846, s. 1—130; B. von Schinkel, Minnen ur Sveriges nyare historia. Stockholm 1852, II: 1—59; Beskow, Om Gustaf III såsom konung och menniska. Stockholm 1863, III: 381—426; IV: 44—304; Liljecrona, Fältmarskalken grefve Johan Christoffer Toll. Stockholm 1849, s. 33—52; Mankell, Anteckningar rörande finska arméns och Finlands krigshistoria. Stockholm 1870, I: s. 2—371.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:47:33 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/9/0180.html
