Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1789
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
län, hvilken tacksägelse, på flera ledamöters tillstyrkan, blef utsträckt till de visa anstalter i allmänhet, hvilka konungen vidtagit till hela rikets försvar. Denna af borgareståndet beslutade tacksägelseadress innebar sålunda ett slags gillande af kriget och afskar allt tillfälle till de påminnelser vid dess laglighet, hvilka patrioterne haft i sinnet, i händelse de trott sig kunna påräkna bättre framgång.
Den 6 Februari upptogs ånyo på riddarhuset öfverläggningen angående smädeskrifterna. Den röjde icke liten bitterhet och antydde tillräckligt, att de klandrade förhållandena inom hären ej saknade försvarare å riddarhuset.
Adelns framställning till de öfriga stånden att hos konungen anhålla om beifrande af de skrifter, som varit riktade mot densamma, vann ock föga afseende hos dessa stånd. Å presteståndets vägnar svarade erkebiskopen den deputation, som framförde adelns ifrågavarande framställning, att presteståndet mer än något annat varit föremål för sådana illasinnades hätska och omilda omdömen och skrifter, hvarvid dock ståndet alltid trott sig fredadt genom ett godt samvete och nitiskt bemödande att uppfylla sina pligter, hvarföre ståndet äfven lemnat dessa skrifter med deras författare till sitt välförtjenta förakt. I allmänhet ansåg man adeln i detta hänseende hafva visat allt för mycken ömtålighet, då det hvarken kunde nekas eller öfverskylas, att inom detta stånd många varit felaktige; då konungen hade stora skäl till det missnöje, han offentligen mot en del af arméns befäl hade förklarat, och då man allmänt var uppbragt öfver, att adeln, som alltid visat sig färdig att yrka på företräden, vid detta tillfälle, när fäderneslandet var i fara, undandragit sig att deltaga i uppoffringar derför. Man anmärkte äfven, att den adliga oppositionen ej bort taga så illa vid sig öfver dessa skrifter, då flere af denna oppositions framstående medlemmar icke voro främmande för de ännu bittrare, som blifvit utspridda mot konungen. Också fick detta adelns meddelande under nära två månaders tid förblifva obesvaradt, hvaremot midt under den ifriga öfverläggningen på riddarhuset från alla tre stånden ankommo tillkännagifvanden af deras beslut att ingå med en tacksägelseadress till konungen för hans visa anstalter till rikets försvar, samt att, med konungens tillstånd, hembära en särskild tacksägelse till hertig Carl för de lysande tjenster, han gjort fäderneslandet. Härtill samtyckte ock adeln, men med det tillägg af oppositionen, att hertig Fredrik Adolf vid detta tillfälle icke måtte förgätas, då äfven han tillfyllest visat sitt nit för konung och fädernesland, ehuru han saknat tillfälle att utmärka sig genom särskilda bedrifter. De öfriga stånden ville dock ej biträda detta förslag, emedan hertigen var känd för sina förbindelser med den adliga oppositionen och, sedan han nedlagt allt befäl i Finland, nu tillbragte sin tid i sysslolöshet samt för öfrigt ingenting uträttat, som kunnat förtjena någon särskild tacksägelse.
Under tiden hade elektors- och utskottsval hållits inom alla stånden. Hos adeln var vid dessa val
oppositionen vida öfvervägande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
