Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryska kriget 1789, 1790
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mycken häftighet svenskarnes högra, af hvars tillbakaträngande slagets utgång berodde; men här möttes de af ett modigt och ihärdigt motstånd från Törnings 61 slupar och jollar. Efter 2 timmars fåfänga bemödanden måste de kl. 12 draga sig tillbaka, lifligt förföljda af svenskarne, hvilkas högra flygel härigenom blef ännu mera framskjuten, så att den bildade en nästan spetsig vinkel mot den öfriga linien, samt med den mest fruktansvärda långskeppseld kunde beskjuta de stora fartygen i ryssarnes midt. Under förföljandet fick Törning förstärkning af större delen utaf den tyska brigaden, hvilken, sedan man öfvertygat sig, att intet anfall behöfde befaras från norra sidan, kunde deltaga i striden på högra flygeln. Härigenom blef denna, som nu räknade nära 100 slupar och jollar, satt i stånd att uthärda ett nytt med förökade krafter af fienden företaget anfall, och kl. 4 e. m. blef ryska flottan för andra gången tvungen att retirera.
Härefter tog striden en allt mera ofördelaktig vändning för ryssarne. Deras midt hade, emedan högra flygeln ej haft utrymme att utveckla sig, redan förut ensam varit sysselsatt med svenskarnes midt och venstra flygel, hvilken senare blifvit förstärkt med återstoden af den tyska brigaden samt derigenom äfven satt i stånd att framtränga. Nu blef ryssarnes midt tillika angripen af den segrande svenska högra flygeln samt sålunda beskjuten både tvärskepps och långskepps, hvarigenom den led stora förluster. En fregatt sjönk, en chebeck måste hålla ur linien, en mängd galerer ströko flagg och alla de mindre fartygen drogo sig mot aftonen ur striden, under det de större ännu underhöllo densamma till kl. 10 på qvällen. Derefter försökte äfven dessa att gå till segels, men som blåsten var för stark och de hade knapp vind samt alla voro mer eller mindre skadade, så drefvo somliga på land och inåt vikarne, under det att andra måste stryka flagg. Kanonaden upphörde snart, emedan det tilltagande mörkret hindrade att urskilja vän eller fiende. På alla håll hade ryssarne blifvit tillbakaslagna, och då deras stora förluster beröfvade dem hoppet att kunna nästa dag med bättre framgång fortsätta striden, så återstod för dem ingenting annat än att under natten retirera; men den sydvestliga vinden, som blåst hela dagen med tilltagande häftighet, hade nu öfvergått till storm, hvarföre ryska skärgårdsfartygen, af fruktan att blifva drifna i land, måste stanna på stridsfältet. Så snart det dagades den 10 Juli, sökte de börja återtåget mot Aspö, men öfverföllos häftigt af samtliga svenska kanonsluparne och nödgades i största oordning fly åt öppna sjön, lifligt förföljda af svenskarne, som dervid togo ett betydligt antal fartyg. Först kl. 10 e. m. upphörde skottvexlingen helt och hållet.
Ryssarnes förlust i fångar utgjorde under sjelfva striden omkring 2,000 man, men derigenom att en stor mängd folk sökt rädda sig från fartygen på de kringliggande öarne, der de, alldeles afskurne och saknande all föda, efter hand måste gifva sig, uppgick fångarnes antal inom 8 dagar till 6,500, hvaribland 300 officerare. Om härtill lägges antalet af döda och sårade, så uppgick ryska förlusten i sin helhet till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
