- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Gustaf III. Gustaf IV Adolf /
243

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutet af Gustaf III:s regering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som om den nya regeringsformen, hvilken genom ständerna borde åstadkommas, i afseende hvarå Pechlin och Engeström yrkade på den gamla rådkammarens upplifvande, hvaremot sekreteraren i kansliet Ture Johan Bielke, som varit en af de ifrigaste deltagarne i sammansvärjningen, förordade det engelska regeringssättets införande, samt Ribbing och de yngre sammansvurne det franska. De fleste tyckas dock förenat sig om, att några aktade ofrälse personer borde intagas i konseljen, samt att brukspatroner och ståndspersoner borde i riksdagskallelsen anmodas att vid riksdagen sig infinna.

Från denna öfverläggning gick Ribbing direkte hem samt träffade der Horn och Anckarström, för hvilka han omtalade, att Pechlin kände planen och att det nu ej gick an att längre uppskjuta dess verkställande, om man ville undgå att blifva upptäckt. Horn och Ankarström gingo nu hem till den senare, laddade pistolerna och klädde sig derefter båda i svart domino med hvit mask och gingo till maskeraden, der de träffade Ribbing samt en mängd personer, klädde, såsom de, i svart domino, med hvit mask, hvilka här och der i den stora operasalongen, som till maskeradbalen var upplåten, bildade grupper, som tycktes känna hvarandra.

Konungen hade nyss anländt till staden från Haga och satt just, med förste hofstallmästaren friherre Hans Henrik von Essen vid sin sida, och superade i sina smårum å operahuset, då en hoflakej inkom och lemnade honom ett bref. Det innehöll en varning från att deltaga i aftonens maskerad, tilläggande, att brefvet kom från en person, som gillade hvarken konungens politik eller moral, men som afskydde ett lönmord. Brefvet saknade namnteckning, men befans sedermera vara skrifvet af Lilljehorn. Konungen genomläste det två gånger, men gaf ingen del deraf. Kort derefter gick han med Essen till sin loge, der han, omaskerad, var synlig för alla.

Salen var full af folk, som i en mängd olika drägter hvimlade om hvarandra; men konungens uppmärksamhet fäste sig särskildt vid en grupp masker i svart domino, som hviskande närmade sig logen, men kort derefter åter skingrade sig. Nu visade konungen det namnlösa brefvet för Essen, som på det ifrigaste sökte afråda konungen att gå ned i salongen; men konungen ville visa, att han föraktade den erhållna varningen, och några ögonblick derefter syntes han, med Essen vid sin sida, båda klädda i svart domino. Dansen var nu i full gång, och konungen blef genast igenkänd. Med ens fann han sig omgifven af en mängd maskerade i svarta dominor, kände en hand lätt slå sig på axeln under utrop: »Bon jour, beau masque!»[1] och med detsamma hördes bakifrån ett doft skott. Konungen kände sig träffad i veka ryggen och ropade: »Jag är sårad, tag fast honom»; men nu hördes från flera håll, ropen: »Elden är lös! Taket ramlar! Rädda er!»


[1] »God dag, vackra mask!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:47:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/9/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free