259 (Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Gustaf III. Gustaf IV Adolf)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsförfattningen och riksstånden - Rättsväsendet och förvaltningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

häradshöfdingen är frälseman. Vid konungens onåd och tjenstens förlust förbjödos häradshöfdingar eller andra embetsmän att på något sätt blanda sig i valen eller hindra allmogens oinskränkta valfrihet. Allmogen tilläts att inom riket föra och afsätta »sin egen och sina grannars afvel och slöjder», men ej af andra köpa deras afvel och varor, för att deraf göra upplag. Alla uppodlingar af kärr, mossar och oländig mark på skattehemmans egor befriades för evärdeliga tider från all skattläggning och alla slags utlagor. Sockenhandtverkare af skräddare-, skomakare- och smeds-yrkena skulle allmogen till sin betjening å landet få bibehålla och nyttja. Hvarje hemmansbrukare berättigades att till hemmanets häfdande få antaga och nyttja så många arbetare af egna barn och tjenstehjon, han finner nödigt, men icke att skydda öfverflödige, dem han ej kan sysselsätta. All våldsam värfning förbjöds på det allvarligaste; »dock må icke någon i nödfall eller krigstider undandraga sig rikets försvar, då det fordras och omtränges».

För öfrigt erhöll allmogen genom säkerhetsakten samma rättighet att köpa och innehafva frälsejord, som tillerkändes ofrälse personer i allmänhet, hvilket allt innefattade så väsentliga förbättringar i allmogens fri- och rättigheter, att den hade rika anledningar till tacksamhet mot Gustaf III.

Rättsväsendet och förvaltningen.

Lagstiftningen under Gustaf III:s regering gick hufvudsakligen ut på att förmildra alltför stränga straff och i allmänhet att lämpa lagen efter de mera humana åsigter, som mer och mer gjort sig gällande. I de »punkter», om hvilka konungen vid 1778 års riksdag underrättade ständerna, yttrade han i fråga om lagstiftningen, att »kongl. maj:t varit på det högsta sorgfällig att utrota de missbruk, som vore stridande både mot lagen och ett fritt folks rätt och som kunde i mindre lyckliga tider tjena till en enskild eller publik förföljelse, båda stridande mot en rättskaffens frihet». Konungen hade derföre kort efter statshvälfningen genom en förordning af den 27 Augusti 1772 afskaffat alla pinliga förhör samt befalt öfverståthållaren, landshöfdingarne och hofrätterne att låta förstöra och undanrödja alla verktyg, som varit använda vid sådana förhör, så väl som de pinorum, hvari de blifvit verkstälda. Likaledes hade konungen, genom en författning af den 16 Juli 1776, förbjudit husvisitationer efter lurendrejadt gods, emedan han ansett sådant strida mot den säkerhet, hvarje medborgare borde ega i sitt hus och hem. Då konungen ofta funnit, huru de ringaste utlåtelser, äfven de som under dryckenskap blifvit fälda, varit föremål för angifvelser, såsom för högmålsbrott, hade han, genom nådigt bref af den 25 September 1777, befalt domstolarne i riket att, när sådana brott vid någon domstol angifvas, ofördröjligen till Justitierevisionen inberätta, hvari brottet bestått och hvilken det angifvit, hvarefter

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 23:47:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/sverhist/9/0271.html

		Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Gustaf III. Gustaf IV Adolf / 259 (1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|