Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid ett besök i Carlskrona i September 1775 fann konungen emellertid dessa förändringar icke tillfyllestgörande, utan anbefalte genom ett kungligt bref af den 29 September detta år, att amiralitetskollegium skulle flyttas till Stockholm, »på det kollegium och amiralerne måtte till ort och ställe åtskiljas, så att kollegium med dem ej vidare komme att dela ansvaret för göromålen, utan båda sedermera blifva försatta uti närmare tillstånd att vårda det hvardera tillkommande åliggande». Förflyttningen anbefaltes att ske vid 1776 års utgång.
År 1770 hade blifvit faststäldt, att örlogsflottan i Carlskrona skulle utgöras af 21 linieskepp, hvaribland 5 om 70 kanoner och 16 om 60 kanoner; 2 fregatter om 36 och 2 om 30, samt 4 om 24 kanoner; 2 briggar om 12 och 1 om 10 kanoner; 2 bombkitsar, 2 brännare och 2 sjukskepp, eller tillsammans 38 större och mindre fartyg, utom jakter. Ännu 1776 hade dock flottan icke hunnit till denna styrka; men nu befaltes, att hvarje år ett skepp skulle sättas på stapeln och ett aflöpa.
I Stockholm låg galerflottan, bestående af helgalerer, halfgalerer, hästgalerer, pråmar, kanonslupar och galerespingar, under befäl af riksrådet, vice amiralen friherre Christofer Falkengréen, som vid amiralitetskollegiets förflyttning till Stockholm 1776 der blef president, samt af örlogsflottans officerare för öfrigt. Några galerer förlades äfven i Göteborg och bildade der, jemte ett linieskepp och 2 fregatter, som ditsändes från Landskrona, en särskild eskader.
Dessutom låg vid Sveaborg arméns flotta, bestående af skärgårdsfartyg med de finska namnen hemmema, turuma, udema och poyema, under särskildt befäl, med benämningar lånade från armén. Detta befäl skulle också vara förtroget med kriget till lands, ty arméns flotta ansågs, såsom redan dess namn angaf, utgöra en del af armén. Vid Gustaf III:s anträde till regeringen hade ännu denna flottas skapare Augustin Ehrensvärd högsta befälet deröfver.
Den 10 Februari 1777 utfärdades en kunglig befallning om galerflottans förening med arméns flotta under gemensam benämning af arméns flotta. Den förra skulle derefter kallas arméns flottas svenska eskader och den senare dess finska. Sedan 1775 hade Henrik af Trolle såsom generalmajor fått öfverbefälet öfver arméns flotta.
Nya anmärkningar hade emellertid förekommit mot flottans öfverstyrelse, och den 6 Juni 1780 utfärdades till amiralitetskollegium ett kungligt bref, hvari det hette att, »då vi måst erfara, huru, oaktadt stora penningesummor tid efter annan med vår och rikets dryga känning blifvit använda å vår örlogsflottas iståndsättande, densamma likväl icke hunnit bringas till den fullkomlighet, som vi, i jemförelse med derå använda omkostnader, haft skäl att vänta», så hade kongl. maj:t nu funnit skäligt att »sätta hela verket under en generalamirals vård och styrelse». Till generalamiral utnämndes Henrik af Trolle, och den instruktion, som för honom utfärdades, innehöll, att han ensam skulle vara kongl. maj:t ansvarig för örlogsflottans bestånd och förkofran, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
