- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Gustaf III. Gustaf IV Adolf /
284

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkan och undervisningsväsendet - Vetenskaperna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som icke utan studier kan vinna framgång, vanskötas, och man väntar omedelbara presenter af sådana sällsynta snillen, som knappt födas hvart hundrade år, hvilka med underbyggda studier ännu gått längre än de hunnit och törhända icke lemnat efterverlden prof och bevis genom dåraktiga maskiner och inventioner huru stora förstånd kunna misstaga sig och genom detta misstag, ofta sätta sig under de medelmåttiga. Vår modellkammare och Trollhätte slussverk gifva äfven så många bevis af denna sanning, som de lemna verlden prof af hvad store, tilltagsne och långtänkte genier kunna uträtta».

Jemför man dessa båda framställningar med hvarandra, så finner man, å ena sidan, att Gustaf III redan såsom kronprins både insett de allvarligare studiernas börjande förfall och äfven angifvit orsakerna dertill, men likväl sedermera, åtminstone under de första åren af sin regering, då likväl de flesta förbättringar i andra grenar af styrelsen vidtogos, icke gjort något för att afhjelpa de öfverklagade förhållandena vid akademien, hvilka snarare ytterligare försämrats. Å andra sidan finner man dock äfven, att man orättvist tillskrifvit Gustaf III och den under hans regering mer och mer tilltagande flärden detta förfall, som börjat redan innan han kunnat utöfva någon inverkan derå.

Äfven såsom konung visade Gustaf III åtminstone tidtals rätt mycket intresse för Upsala akademi, då han der tillbragte flera veckor i sänder, bevistade dagligen professorernes föreläsningar icke blott i politik, historia och vitterhet, utan äfven i teologi, filosofi, lagfarenhet, astronomi, matematik, fysik, kemi, botanik, m. m., lät tillställa disputationsöfningar i sin närvaro både på latin och svenska, befalte sin kanslerssekreterare Nils von Rosenstein att under kriget oafbrutet till högqvarteret inberätta lärosätets angelägenheter, om hvilka konungen med honom brefvexlade, samt sökte genom sitt vistande i Upsala upplifva förtroendet för detta universitet och uppmuntra rika och förnäma föräldrar att sända dit sina söner, i stället att låta dem uppfostras i Frankrike, såsom mer och mer blifvit vanligt. Emellertid, med undantag af den uppmuntran åt lärdomen, som gafs i den ofvannämnda författningen angående nya grunder för presterliga befordringar, samt en skrifvelse till biskop Celsius i Lund, angående de lärda språkens vård vid Lunds akademi af den 24 Juni 1786, söker man i offentliga handlingar från Gustaf III:s regering förgäfves några åtgärder till de högre eller de lägre läroverkens förkofran eller allvarligare studiers uppmuntran.

Vetenskaperna.


Samma orsaker, som under Gustaf III: s regering visade sig hinderliga för allvarliga studier i allmänhet, hindrade äfven en rikare utveckling af de vetenskapliga. Man kan visserligen icke utan orättvisa beskylla Gustaf III att ej hafva visat något intresse hvarken för vetenskaperna eller deras idkare, ty, såsom nyss anmärktes, under sina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:47:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/9/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free