Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omfatta den följande förmyndarestyrelsen samt Gustaf IV Adolfs regering till 1807 års slut.
Elis Schröderheim har äfven efterlemnat »Anteckningar till Gustaf III:s historia», utgifna 1851 och innefattande »början till en uppsats om Gustaf III:s regering», en skildring af hans förhållande till frimureriet, en uppsats »om tillkomsten af borgerskapets privilegier vid 1789 års riksdag», samt en »om Gefle riksdag», alltsammans i den lätta, underhållande stil, som Gustaf III så mycket hos Schröderheim värderade, samt rika på karaktärsteckningar, i dubbel bemärkelse pikanta, men hvilkas färgläggning dock är alltför mycket beroende af den tecknades personliga förhållande till tecknaren.
Gustaf Johan Ehrensvärd, född i Februari 1746, son af chefen för artilleriet, generalmajoren friherre Carl Ehrensvärd, en yngre broder till fältmarskalken grefve Augustin Ehrensvärd, redan 1767 anstäld som kammarherre hos dåvarande kronprinsen, sedermera konung Gustaf III, förste direktör för den af konungen upprättade svenska teatern 1773—1776, derefter svenskt sändebud i Holland 1780 och vid preussiska hofvet 1782, död 1783, har lemnat högst värdefulla, sakrika och i allmänhet oveldiga skildringar af tilldragelserna och de handlande personerna under den tid, hans åren 1877 och 1878 af E. V. Montan utgifna »Dagboksanteckningar förda vid Gustaf III hof» omfatta, nemligen från den 20 Maj till den 1 Oktober 1776, Juli—December 1779 och Januari—Juli 1780.
Adolf Ludvig Hamilton (f. 1747, d. 1802), likasom Ehrensvärd kammarherre hos Gustaf III, har äfven efterlemnat »Anteckningar rörande Sverige, från 1718 till 1800», hvilka ofta varit åberopade i skildringar af denna tids historia, men ännu icke blifvit tryckta.
Johan Gabriel Oxenstierna, skalden, som efter Creutz’ död fick öfvertaga en del af det då delade kanslipresident-embetets åligganden, har i »Mitt minne, eller sammandrag af händelser i det allmänna, och dagbok från riksdagen 1786», lemnat flera upplysande bidrag till kännedomen om denna tids tilldragelser.
Johan von Engeström (f. 1743, d. 1807), protokollssekreterare, invecklad i ransakningen angående mordet å Gustaf III och under hela dennes regering tillhörande oppositionen, har i »Historiska anteckningar och bref från åren 1771—1805», utgifna af E. V. Montan 1877, tecknat förhållandena ur oppositionens synpunkt och således framstält konungens tillgörande i så mörk dager som möjligt.
Lars von Engeström, den förres yngre broder (f. 1751, d. 1826), under Gustaf III:s regering svensk chargé d’affaires i Wien 1782—1787 och sedermera svensk minister i Polen 1787—1792, slutligen 1809 statsminister för utrikes ärendena och grefve 1813, har i »Minnen och anteckningar», utgifna af Elof Tegnér i 2 band 1876, framstält sin uppfattning af tilldragelserna under åren 1770—1823 samt derom meddelat en mängd enskildheter af intresse och i synnerhet ett stort antal anekdoter om mer eller mindre framstående personer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
