Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Olof Wallquist, biskop i Vexiö, hvilken i det föregående ofta blifvit omnämnd såsom en bland Gustaf III:s förtroendemän mot slutet af hans regering, har efterlemnat en »Berättelse om riksdagen i Stockholm 1789», införd i 5:te delen af »Historiska handlingar», Stockholm 1866. Den är särdeles rik på upplysningar rörande denna märkvärdiga riksdag, under hvilken Wallquist var, jemte Nordin, den egentlige ledaren inom presteståndet och i allmänhet djupt invigd i konungens planer. I Wallquists »Minnen och bref», utgifna af E. V. Montan 1878, förekomma »Anteckningar om riksdagen i Gefle 1792», som äfven äro ganska upplysande, likasom man i hans bref finner en mängd uppgifter af värde för kännedomen om tiden från 1786 till 1799.
Carl Gustaf Nordin, prost och slutligen biskop i Hernösand, hvilken vi likaledes i det föregående vid flera tillfällen omtalat såsom en af Gustaf III:s förtroendemän, har i sina »Dagboksanteckningar för åren 1786—1792», utgifna i 6:te delen af Historiska handlingar, Stockholm 1868, lemnat rika bidrag till kännedomen om den tid, dessa anteckningar omfatta.
Åtskilliga andra anteckningar om och från detta tidskifte förekomma visserligen äfven; men de äro dels icke tryckta, dels utgifna utan åsatt författarenamn, samt hafva i allmänhet alltför mycket karakteren af partiskrifter för att kunna åberopas såsom källor för den tids historia de beröra.
I allmänna historien var Hallenbergs ofvannämnda arbete, »Nya allmänna historien ifrån XVI:de sæculi början», i 3 band, 1782—1785, det vigtigaste som under detta tidskifte utkommit i Sverige, emedan det var grundadt på ganska omfattande källforskning. Det var ock tilltaget i så stor skala, att de utgifna 3 banden ej gå längre än till 1542. Af mindre betydenhet äro Fants arbeten i allmänna historien, hvilken för öfrigt under denna tid bearbetades endast i läroböcker och i några särskilda dithörande afhandlingar af Johan Hartman Eberhardt, hvilken vi i det föregående omnämnt bland författarne i teologi och i svensk historia; af Magnus Svederus, fältprost (f. 1748, d. 1836); af Anders Lanærus, prest (f. 1738, d. 1810), m. fl.
I Kyrkohistorien är »Svea rikes kyrkohistoria ifrån år 828 till år 1000», Lund 1785, och »Den svenska kyrkohistorien ifrån år 1000 till 1022», Lund 1792, af biskop Olof Celsius, hvilken förut blifvit omnämnd bland författare i svenska historien, det vigtigaste arbetet under detta tidskifte. Erkebiskopen Uno von Troil utgaf 1790, 1791, »Skrifter och handlingar till upplysning i Sveriges kyrko- och reformationshistoria» i 5 delar, och Olof Wallquist har i »Ecclesiastique samlingar», 8 flockar, 1788—1795, lemnat flera bidrag till svenska kyrkans och läroverkens historia; men för öfrigt har författarskapet i detta ämne under nu ifrågavarande tidskifte inskränkt sig till några läroböcker.
Geografien bearbetades denna tid flitigast af Daniel Djurberg, rektor vid Clara skola i Stockholm (f. 1744, d. 1834), hvars geografiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
