Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Vetenskaperna
- Vitterheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(f. 1754, d. 1789), kapten vid flottan; Fredrik Sjöbohm (f. 1753, d. 1829), öfverste, m. fl.
I skeppsbyggnadskonsten utgaf den berömde skeppsbyggmästaren, vice amiralen Fredrik Henrik af Chapman flera arbeten af stort värde.
Vetenskaps-akademien fortsatte under detta tidskifte oafbrutet sin verksamhet; men Vitterhets-akademien, som afstannat efter 1756 års riksdag och efter 1772 års statshvälfning åter kommit i verksamhet, instälde den åter, efter sin stiftarinnas Lovisa Ulrikas död, 1782. I April 1786 upplifvades den af Gustaf III under namn af Vitterhets-, Historie- och Antiquitetsakademien, hvarvid dess befattning med svenska vitterheten och språket upphörde och tillades svenska akademien; men i stället anvisades fornforskning och medaljvetenskap såsom föremål för vitterhetsakademiens omsorger, hvarjemte akademien skulle öppna täflan för afhandlingar och vitterhet på grekiska, latin, italienska och fransyska.
Vitterheten.
Det lifliga intresse, Gustaf III under hela sin regering egnade svenska vitterheten, utgör en bland de vackraste sidorna af hans verksamhet, kanske den enda bland dem alla, hvilken man kan följa med oblandad tillfredsställelse. Äfven i afseende härå har man dock, likasom i så mycket annat, som blifvit yttradt om denne konung, gått för långt både i loford och tadel, då man, å ena sidan, påstått den vitterhet, som egde en så rik blomstring under hans regering, vara hans skapelse, och, å den andra, beskylt honom att hafva infört den öfvervägande fransyska riktningen deri. I sjelfva verket, var hvad man kallat Gustaf III:s vittra tidehvarf en förbättrad fortsättning af Dalins, som utgjort dess utgångspunkt och som visserligen i sina vitterhetsstycken följde franska mönster, hvilka då öfverallt ansågos såsom de yppersta, men tillika rensade språket från en mängd utländska ord och ordvändningar samt derföre med skäl blifvit berömd såsom en det svenska språkets förbättrare.
I samma riktning fortgingo Gustaf III och de öfrige, som på hans tid utbildade den svenska vitterheten. En senare vitterhetsidkare, fullt behörig domare i denna fråga,[1] har anmärkt, huru det blifvit en trosartikel i vår vitterhetshistoria, att Gustaf III företrädesvis ifrade för införande af allt fransyskt i språk och litteratur, liksom i seder och bruk. Man synes hafva glömt, att den svenska adeln, alltsedan drottning Christinas tid, hufvudsakligen sökte sin bildning i Frankrike, emedan all s. k. högre odling då i Europa var eller ansågs vara fransysk. Svenskarnes benämning af »nordens fransmän» är långt äldre än Gustaf III. Tessin hade hört den redan i sin ungdom. Carl XII älskade som yngling franska skådespel och läste ännu i Bender Corneilles
[1] Beskow, Om Gustaf III såsom konung och menniska, I: 87.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:47:33 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/9/0308.html
