Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitterheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ärnar nu», tillägger han, »arbeta på två pjeser, till hvilka jag har utkastet i min portfölj och hvaraf repetitionerna skola roa mig i vinter, om jag någonsin kommer tillbaka med armar och ben från de lustpartier, vi här göra med vara goda vänner ryssarne.» Dessa förtroliga bref utgöra bästa förklaringen af den beundran, som egnades Gustaf III af snillena bland hans omgifning. De äro icke skrifna från konungen till hans handsekreterare, utan från ett snille till ett annat, med erkännande af en jemlikhet ur högre synpunkt än rangens, och Gustaf synes här mest stor, då han aflägger all yttre storhet, för att endast låta den inre framlysa, hvilken han visst ej saknade, men som hos honom var i allmänhet uppblandad med alltför mycket smått, af hvilket den fördunklades.
Det synbaraste beviset af sitt intresse för svenska språket och dess odlare gaf Gustaf III genom stiftelsen af Svenska akademien. Likasom den vetenskapliga forskningen under frihetstiden erhållit en gemensam medelpunkt i vetenskaps-akademien, hade den af Lovisa Ulrika stiftade vitterhets-akademien varit afsedd att utgöra en sådan för vitterhetsidkarne; men dess verksamhet, som aldrig varit synnerligen liflig, hade alldeles afstannat efter drottningens död 1782, och då Gustaf III beslöt återupplifva denna akademi, inskränkte han tillika omfånget af dess verksamhet, som dittills varit alltför omfattande att kunna åstadkomma några större resultat. Hans nya skapelse, svenska akademien, skulle derefter egna en särskild vård åt svenska vitterheten samt »dess yppersta och angelägnaste göromål vara att arbeta på svenska språkets renhet, styrka och höghet». Den skulle tillika utgöra en förening af Sveriges mest framstående vitterhetsidkare, utan afseende å deras samhällsställning i öfrigt. Snillet skulle vara ensamt bestämmande för inträdet i denna akademi, och rikets högsta embetsmän finna sig lika hedrade att sättas vid sidan af dess största snillen, som dessa att här betraktas såsom de förres jemlikar. Den af Richelieu stiftade franska akademien var tagen till mönster för den svenska, men då den förra räknade 40 ledamöter, ansågs, med hänseende till skilnaden i båda ländernas folkmängd, och författares antal, den senares kunna inskränkas till 18, och titeln »en af de aderton i svenska akademien» har också alltsedan betraktats såsom en hederstitel för hvilken som burit den, utan afseende på hans plats inom samhället för öfrigt, hvilket äfven utgör ett bevis, att Gustaf III:s afsigt att genom denna sin skapelse hedra sitt lands snillen icke blifvit förfelad.
Konungen invigde den 5 April 1786 den nya akademien, med ett tal, i hvilket han angaf sin tanke om dess betydelse och hvilket både till innehåll och form är ett af de vackraste af honom författade samt väl berättigar honom att sjelf framstå såsom mönster i vältalighet för den akademi han stiftat. Han hade förbehållit åt sig att utse 13 bland den nya akademiens ledamöter, hvilka skulle draga lott om de platser de hade derinom att intaga, utom riksrådet grefve Anders Johan von Höpken, vetenskaps-akademiens stiftare, hvilken konungen tillerkände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
