Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitterheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till konungens handsekreterare, ledamot i general-tullstyrelsen 1783, en af de aderton i svenska akademien 1786, adlad med namnet Edelcrantz 1789, kansliråd 1793, ledamot af vetenskapsakademien 1797, förste direktör vid de kongl. spektaklerna och hofkapellet 1804, öfverintendent och ordförande i direktionen öfver allmänna brandförsäkringsverket, hvars nya organisation var hans verk, 1805, president i kommerse-kollegium 1813, direktör för och stiftare af landtbruks-akademien 1813, friherre 1815, död 1821, författare till åtskilliga i Vitterhets-Nöjen införda dikter, till »En födelsedag i sällskapet Utile Dulci», 1778, till ett »Sorge-tal öfver enkedrottningen Lovisa Ulrika, hållet i Åbo», »Ode till svenska folket», 1786 — en lofsång öfver Gustaf III, som vann stort bifall och är särskildt anmärkningsvärd derföre, att det var den första svenska dikt, i hvilken de nordiska sagomyterna anfördes — till »Svensk folksång» (Bevare, Gud, vår kung, o. s. v.), öfversättning af engelska folksången, och några andra smärre dikter, genom hvilket allt Edelcrantz förvärfvade ett aktadt skalderykte, men har likväl gjort sig mest känd såsom en ganska framstående embetsman och vetenskapsman, uppfinnare af svenska optiska telegrafsystemet, af ett nytt slags luftpump, en ny kompressions-apparat och en maskin för linspånad; Nils Lorens Sjöberg, född i Jönköping 1754, anstäld vid kansliets utrikes expedition 1782, belönad af svenska akademien med dess stora pris för en »Sång öfver Gustaf Adolfs anträde till regeringen», 1786, redan förut för åtskilliga dikter belönad af sällskapet Utile dulci, vitterhets-akademien och Göteborgs vitterhets-sällskap, ledamot af svenska akademien i April 1787, expeditionssekreterare 1812, död 1822, såsom skald på sin tid berömd, synnerligast för sina lärodikter Skaldekonsten, Atheisten, Handeln, Jordbrukaren, Odödligheten, Kyrkogården, m. fl., i hvilka man finner föga ursprunglighet, men dock alltid ett rent, väl vårdadt språk och vackra tankar, hvarföre Thorild ock kallade Sjöberg för »den oskyldigaste af alla svenska poeter» — hans »Skaldestycken» utgåfvos 1796 och i ny tillökad upplaga 1820 —; Samuel Niklas Casström, född i Upsala 1763, anstäld i kansli-kollegium och kopist derstädes 1786, kommissions-sekreterare i Warschau 1789—1795, sedermera legationssekreterare i Berlin, London, Haag och Dresden, der han slutligen blef charge d’affaires, kommerseråd 1808, ledamot af vetenskaps-akademien 1812, död 1827, belönad af sällskapet Utile dulci för ett skaldestycke, »Natten», 1784, af svenska akademien med ett mindre pris för ett »Äreminne öfver Lennart Torstenson», 1786 (vid samma tillfälle, då stora priset tillerkändes Gustaf III), af samma akademi belönad med stora priset för ett ode, »Försynen», 1787, en lärodikt som på sin tid vann stort bifall, m. fl.
Bland skalder, som icke tillhörde den akademiska riktningen under Gustaf III:s tidehvarf, bör i främsta rummet nämnas Carl Michael Bellman, den mest sjungne, kanske äfven mest besjungne bland alla svenska skalder. Han härstammade från en tysk skräddarmästare Martin Bellman, som i medlet af 1600-talet från Bremen begifvit sig till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
