Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Vitterheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krigsexpeditionen och gaf sig tillika tillkänna såsom skald genom utgifvande af en samling
poetiska »Fabler», 1779, röjande ett stort välde öfver språket samt i uppfinning och utförande
öfverträffande de flesta af hans senare dikter. Han väckte härigenom Gustaf III:s uppmärksamhet och kom snart genom en tillfällighet i personlig beröring med konungen. Denne befann sig en dag i museum, der åtskilliga antiker och bland andra en byst af Trajanus nyss voro uppstälda. Stannande inför denna byst, utropade Gustaf: »Ack, att jag vore en Trajanus!» Knappt hade dessa ord undfallit honom, då en ung man af ovanligt utseende framträdde, bugade sig och sade:
»Hur kan du, store kung, förklara
Den suck ditt hjerta från sig ger?
Du önskar att Trajanus vara;
Du är ju Gustaf — det är mer.»
Ett sådant impromptu var för mycket i Gustaf III:s smak att författaren skulle blifva obelönad. Efter inhemtad närmare kännedom om hans förhållanden beslöt konungen sända honom till Göttingen att der fullända sina studier och sedan låta honom afgå till Paris, der han, såsom handsekreterare åt svenske ambassadören grefve Creutz, skulle ställas under dennes beskydd och uppsigt.
Lidner afreste och kom, efter ett års vistande i Göttingen, till Paris 1781, der han blef på det vänligaste mottagen af Creutz, som öfvade ett ganska välgörande inflytande på Lidners poetiska utveckling, men var sjelf alltför poetisk och alltför tankspridd för att kunna utöfva någon närmare tillsyn öfver hans förhållande i öfrigt. Detta blef ock allt mindre lofvärdt och slutligen sådant, att Lidner blef, på Creutz’ begäran, hemkallad och återkom till Sverige 1782 i en föga mindre bedröflig belägenhet än den, hvari han återvändt från Goda Hoppsudden. Konungen tycktes nu lemna honom åt sitt öde, och han nödgades, i brist af annan utväg för sitt lifsuppehälle, antaga plats såsom lärare hos en friherre Åkerhielm på Margretelund, der han, enligt egen försäkran, trifdes sämre än bland hottentotterne, synnerligast som han nödgades, i stället för vin, dricka Spaa-vatten, hvilket han kallade »ett sig ovärdigt fluidum». Också stannade han ej länge der, utan begaf sig åter till Stockholm, der han nu lefde endast af sitt författarskap. Här gjorde han bekantskap med den politiske äfventyraren major Lund, i hvars tidning »Den välsignade tryckfriheten» han införde åtskilliga smärre skaldestycken och beredde sig tillika några inkomster genom att författa poem åt förnäma herrar, som genom dessas framlemnande såsom sina egna ville ställa sig in hos konungen. På detta sätt skall Lidner ha förtjenat 8 till 10 rdr om dagen, en då för tiden ganska betydande inkomst, som likväl naturligtvis endast var tillfällig, hvarföre den ock förslöstes lika lätt som den förvärfvades.
En för Lidner nyttigare bekantskap, än den med Lund, var den nu inträdda förtroligare beröringen mellan honom och Thorild, hvilken han lärt känna i Lund, der vid ett tillfälle Lidner presiderat och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:47:33 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/9/0351.html
