Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitterheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alla krypare och smickrare, alla träldomens fege fäder, konungar och ministrar, för hvilka bryta lag är intet; prester, som krypande, jakande, förråda Gud, folket och sin ed; lärde och snillen, som vid en vink uppoffra värdighet, ära, natur och sanning». För att bringa denna verldsreform till verkställighet ville Thorild resa till England, »der allt stort kan tänkas och göras», och der skulle han till snillena skrifva en bok på latin om »Förståndets monarki», samt till hjeltarne likaledes en bok på latin »Om skälmars slående». Desse skulle först få en varning, och om denna ej hjelpte, skulle »den osynliga regeringen» döma och slå. Sedan platsen sålunda blifvit afröjd, borde man börja, men så småningom, med att bränna städerna och i stället inrätta »fria samhällen af enskilda hushåll», införa en ny religion, der Gud, »alla väsendens väsende, det all-lefvande och all-lifvande, skulle dyrkas i bilder af solen, människokärleken, barmhertigheten; nya lagar — naturens rätt — nya seder, nytt lefnadssätt — gemensamma arbets- och skördefester i form af en naturens högtid, med ett ord gyllene åldern, den rena menskligheten, realiserad».
Att på fullt allvar framställa en sådan verldsreform-plan och tro sig kunna verkställa den genom ett par böcker på latin, vittnar onekligen om en icke ringa grad af förryckthet hos författaren, och den förtjenade visserligen icke att framhållas, om man ej i en senare tid velat upphöja Thorild till ett snille af första ordningen och om den förryckta planen icke fått ett visst intresse derigenom, att man der igenkänner de samhällsomstörtande idéer, som den tiden jäste hos de många samhällsförbättrarne i alla länder.
Innan Thorild reste till England, ansåg han nödigt att först skaffa sig en lärdomsgrad och reste derföre till Upsala i Februari 1787 för att taga doktorsgraden både i medicin och juridik. För öfrigt föraktade han både professorer och studenter samt umgicks med få och fann, att »man i Upsala bugade än mera föraktligen och trälaktigt än på något annat ställe i Sverige. Det är en verkan af pedanternes majestät».
Thorilds dubbla doktorsplan blef emellertid aldrig utförd. »Jag kunde icke», skref han, »ännu bringa medicinen till vetenskap, klar sanning, en ärlig mans visshet, och jag ville icke göra fusk». Äfven i juridiken måste allt skapas, om den skulle blifva vetenskap; men det ansåg sig Thorild kunna medhinna. Då han likväl i juris-kandidat-examen tillfrågades om datum på äldsta skjutsordningen, om hvad landsväg, mutsedel, utmål m. m. vore, log han blott och sade att professorn borde »draga omkring sig en cirkel af de mera stora och doktorala kunskaperna». Professorn blef ond, och då han besvarade Thorilds fråga, om han vore rädd för det stora, med ett tvärt »nej», fortsatte Thorild: »Väl! då föraktar jag en titel utan ära, som jag hvarken kan göra mig heder af eller uppfylla», hvarefter han gick sin väg, och detta blef slutet på hans halftannat-åriga vistande i Upsala.
Nu hade han ingen anledning att längre uppskjuta sin resa till England, ehuru det synes mött icke så liten svårighet att skaffa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
