Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitterheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Januari 1787, »Frigga», opera i 1 akt, efter en af Gustaf III författad plan, med musik af Olof Åhlström, i Maj 1787, »Oden eller Asarnes utvandring», tragedi på vers i 5 akter, uppförd första gången den 16 Mars 1790 och sedermera gifven några och tjugu gånger, samt åtskilliga andra dramatiska arbeten, som dock tillhöra tiden efter Gustaf III:s död och till hvilka vi återkomma vid framställningen af dramatik under nästa tidskifte; Bengt Lidner, med sorgespelet »Erik XIV», i 5 akter, på alexandriner, författadt 1781, medan Lidner ännu var i Paris, men först 1843 uppfördt å Mindre teatern, då det likväl icke rönte någon synnerlig framgång; Abraham Niklas Edelcrantz, med en »Epilog till operan Atys», i anledning af Gustaf III:s återkomst från Italien 1784, »För att vinna tiden», proverb i 2 akter, 1787, och »Alcides’ inträde i verlden», opera i 1 akt, med musik af Hæffner, vid invigningen af Dramatiska teatern 1793.
De mest bekante dramatiske författarne under Gustaf III:s regering voro för öfrigt följande:
Lars Samuel Lalin, född 1729, sånglärare i Stockholm och titulerad hofsekreterare 1764, anstäld vid kungliga teatern såsom sångmästare och skådespelare 1773, död 1785; Johan Wellander, född i Linköping 1735, anstäld i Svea hofrätt 1760, rådman i Stockholm 1776, död 1783; Adolf Fredrik Ristell, lektor hos Lovisa Ulrika och bibliotekarie vid Drottningholm 1778; Gudmund Göran Adlerbeth, till hvilken vi återkomma längre fram i denna del; Gustaf von Paijkull, född i Stockholm 1757 och son till majoren vid artilleriet Carl Fredrik Paijkull, som 1756 blifvit svensk adelsman, anstäld vid utrikesexpeditionen af kungliga kansliet 1779, kansliråd 1796, hofmarskalk 1815, friherre 1818, död 1826, »en af de första bland Sveriges medelmåttiga poeter», enligt Leopolds omdöme; Isak af Darelli, son till den på sin tid mycket ansedde läkaren Johan Anders Darellius, 1770 adlad med namnet af Darelli, född 1756, död 1834; Wilhelm Fredrik Joachim von Rosenheim, son till öfversten Johan von Rosenheim och född i Tournay i Flandern, under det fadern var i holländsk krigstjenst, 1755, anstäld som page hos Gustaf III 1775, legationssekreterare i London 1785, död 1822.
Alla de nu omnämnde dramatiske författarne tillhörde den franska dramatiska skolan och följde mer eller mindre troget, likasom mer eller mindre lyckligt, fransyska mönster; men dessutom uppträdde andra i en mera nationel riktning eller åtminstone i en mindre uteslutande fransysk. Denna var nu i den svenska dramatiken, likasom i svenska vitterheten i allmänhet, den klassiska riktningen, hvilken omhuldades så väl af konungen som af vitterhetsidkarne i hans omgifning, och de fleste deribland hade ock föga kännedom om någon annan dramatik; men likasom inom vitterheten i allmänhet framträdde sjelfständiga snillen, som ej tillhörde någon viss skola, skedde sådant äfven i dramatiken, och man bör göra Gustaf III den rättvisan, att han förstod att uppskatta snillet i hvilken form som helst samt var i sjelfva verket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
