Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De sköna konsterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konungens kröningstafla, men hade vid sin död 1793 ännu icke fullbordat densamma. Den förvaras emellertid å nationalmuseum, som äfven eger ett af Pilo utfördt porträtt af Sofia Magdalena. Han berömmes för god uppfattning och kompositionsförmåga samt målade med bred och saftig pensel.
En annan svensk konstnär, som äfven återvans för fäderneslandet, var Jonas Hoffman, född i Örebro 1731. Redan vid 14 års ålder hade han kommit i lära hos hofmålaren Johan Pasch, hvilken han biträdt vid dekorationsarbetet i Stockholms slottskapell och dervid röjt sådana anlag, att han, försedd med stipendium af slottsbyggnadsdeputationen, fick resa till Rom, der han stannade i 16 år, men hemkallades af öfverintendenten Adelcrantz 1771, blef samma år ledamot af ritareakademien och sedermera professor i teckning vid målare- och bildhuggare-akademien. Hans mest berömda arbete är altartaflan i Clara kyrka, »Christi nedtagning från korset», en bland de bästa religiösa målningar af svensk hand. Sedermera synes han omfattat den antika riktningen och målat ämnen ur mytologien. I allmänhet känner man dock högst få arbeten af hans hand. Han afled ock redan i April 1780.
Per Hilleström åter, född å Väddö prestgård i Roslagen 1733, var en af de mest anlitade bland konstnärerne under Gustaf III:s regering. Han sattes 1745 af öfverintendenten Hårleman i lära hos en fransk hautelissväfvare, för att inhemta denna konst, och skickades 1757 till Paris för att fullkomna sig deri, men egnade sig i stället åt målarekonsten, hvari han tog undervisning af flera framstående konstnärer och vann snart sjelf konstnärs-rykte. Återkommen till Sverige 1759, bosatte han sig i Stockholm, blef ledamot af målare- och bildhuggare-akademien 1775 och dess direktör 1810 samt afled i Augusti 1816. Med honom inkom genremålningen i Sverige och han var denna konstarts mest framstående representant under Gustaf III:s regering, Han hade ock tillfälle att i en stor mängd arbeten visa sin förmåga, men de hafva blifvit mycket olika bedömda. Medan några konstkännare tillerkänt dem förtjensterna af god teckning och komposition, ett omsorgsfullt utförande i särskildheterna samt en effektfull och behaglig färgläggning, hafva andra deremot klandrat det allt för minutiösa i detaljerna och påstått flera af hans figurer vara lika falska till teckning som till känsla. Hans mest betydande arbeten äro Borgerskapets mönstring 1791, En offentlig taffel på Drottningholm och Karusellerna 1776, men för öfrigt har han efterlemnat en stor mängd genrestycken, af hvilka man finner några i nationalmuseum, och i Gripsholms samling förekomma 23 teckningar af honom, framställande personer ur teaterstycken och divertissement, i hvilka konungen uppträdt.
Niklas Lafrensen, född i Stockholm 1737, uppträdde äfven såsom genremålare, men var tillika miniatyrmålare. Sedan han i Frankrike lärt sig gouachemålning, kallades han 1773 till ledamot af målare- och bildhuggare-akademien och blef tillika »kongl. hof-miniatyrmålare», men lemnade redan följande året Sverige i förtrytelsen öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
