Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De sköna konsterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skall hafva sin fria spisning vid mitt eget bord.» Någon synnerlig skilnad mellan konsten och handtverket tyckes man således då ännu icke gjort.
Musiken omfattades af Gustaf III med icke mindre intresse än de öfriga sköna konsterna. Då han skapade en svensk opera, gaf han med detsamma en rik uppmuntran åt tillvägabringandet af musikaliska kompositioner, synnerligast för teatern. Alla, som under hans regering tillvunno sig något större rykte i denna väg, voro dock utländningar. Fransesco Antonio Uttini, född i Bologna 1723, hade 1754 blifvit kallad till Sverige, för att öfvertaga ledningen af den då införskrifna italienska operatruppen, samt var under åren 1772—1788 kapellmästare vid den nya svenska operan, satte musiken till Gyllenborgs Birger Jarl, komponerade körerna till sorgespelen Iphigenie i Auliden och Oedipe, äfvensom musiken till Gustaf III:s kröning, samt har dessutom komponerat flera italienska operor. Han afled i Stockholm 1795. Hans efterträdare Josef Martin Kraus, född i Miltenberg vid Main 1756, inkallad till Sverige 1778, kapellmästare 1788, död 1792, har satt musiken till operorna Alzire, Proserpina, Aeneas i Carthago m. fl., komponerat den märkliga sorgmusiken vid Gustaf III:s begrafning samt dessutom gjort sig berömd genom en mängd kompositioner af kyrkomusik, kantater, mindre sångstycken, instrumentalmusik för orkester och för fortepiano m. m. Johan Gottlieb Naumann, född i Blasewitz nära Dresden 1741, inkallad till Sverige 1777, död 1801, har komponerat musiken till operorna Amphion, Cora och Alonzo och Gustaf Wasa, samt dessutom en stor mängd messor, symfonier, oratorier och kantater. Georg Josef Vogler, född i Würzburg 1749, ankommen till Sverige 1786, der han stannade till 1799, död i Darmstadt i slutet af 1814, har gjort sig särskildt berömd såsom orgelspelare och författade icke mindre än 128 större tonskapelser, utom ett vida större antal mindre.
Dessa främlingar bidrogo emellertid väsentligt att i Sverige sprida hågen för musik, och musikaliska akademien, hvars stadgar faststäldes af konungen den 8 September 1771, blef den stam, från hvilken sången och instrumentalmusiken sedermera rikt utgrenade sig inom Sverige. Den verkade då icke endast genom elevundervisning, utan gaf äfven stora konserter, och till den slöto sig alla hufvudstadens mera framstående musikaliske konstnärer och dilettanter. Äfven i det vittra samfundet Utile dulci spelade musiken en icke ringa roll, och i allmänhet omfattades musiken inom Sverige nu med vida större intresse än förut. Den var äfven i de enskilda vittra kretsarna lifligt omhuldad och särskildt var den snillrika skaldinnan fru Lenngrens sällskapskrets icke mindre berömd för de musikaliska än för de vittra produktionerna derstädes. Kraus, som med sin rika musikaliska begåfning och djupa insigter i tonkonsten förenade en ganska vidsträckt litterär bildning, var der en ofta och alltid gerna sedd och hörd gäst. Kellgren sjelf satte musik till åtskilliga af sina dikter, och när dessa sjöngos af fru Lenngren och gillades af Kraus, kände han sig mera förnöjd än af allt det beröm som så frikostigt egnades honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
