- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Gustaf III. Gustaf IV Adolf /
373

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De sköna konsterna - Seder och lefnadssätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Man har äfven anmärkt, att i de sånger, der Bellmans skaldesnille rikast framträder, hans präktiga, lefvande naturmålningar, hans skildringar af oskyldigt glada företeelser ur svenska folklifvet, äro äfven melodierna de vackraste, hvaremot de äro svagast, der han tecknar kroglifvet och de icke sällan vidriga scenerna derifrån, hvilka han visserligen kan framställa lika snillrikt, som de holländska mästarne tecknat dem i sina taflor, men i hvilka han dock aldrig visar sig fullt inspirerad, hvilket ock bevisar grundlösheten af den uppfattning, som i Bellman ser företrädesvis en krogskald. Man kunde önska, att han hade mindre ofta tecknat scener ur kroglifvet, likasom man kunde önska, att de holländska och nederländska mästarne valt värdigare ämnen för sina teckningar, men ingenderas skulle man dock vilja helt och hållet sakna, just för det snillrika deri, och det vore väl lika orättvist att med anledning af Bellmans bacchanaliska skildringar beskylla honom för att vara en krogskald som att med anledning af dessa mästares framställningar af krogscener påstå dem haft förkärlek för kroglifvet, der de funnit vissa egendomliga drag, som föreföllo en snillrik iakttagare lockande att framställa. De ena så väl som de andra framställningarna hafva ock blifvit odödliga mästerverk, icke genom ämnet, men genom framställningssättet.

Bland den kungliga operans sångare och sångerskor under denna tid vunno flera stort rykte både för sin sång och sin skådespelaretalang, såsom Carl Stenborg, Anders Nordén, Christofer Christian Karsten, fru Elisabeth Olin, hennes dotter Elisabeth Olin, gift 1793 med Carl Stenborg, fru Lovisa Sofia Augusti, m. fl.

I allmänhet inträdde under Gustaf III:s regering för musiken i Sverige ett nytt tidehvarf, från hvilket utgått den musikaliska utveckling, som under de följande tidskiftena visat sig genom ett alltmera allmänt sinne för musikens konst och alltflera framstående både tonsättare och tonkonstnärer.

Seder och lefnadssätt.


De tre Carlarne, så väl som Ulrika Eleonora, hade gifvit svenska folket vackra föredömen af tarflighet och enkla, äfven rena seder. Konung Fredrik hade visserligen icke varit någon lofvärd föresyn hvarken i det ena eller det andra; men hans inverkan på sitt folks sedlighet hade varit lika litet betydande, som den han utöfvat å de politiska förhållandena. Detsamma kan äfven sägas om Adolf Fredrik personligen, men icke så om hans gemål, den snillrika och praktälskande Lovisa Ulrika, hvars hof blef långt mera tongifvande än Fredriks och Ulrika Eleonoras varit. Den nya ton, hon införde i det högre umgängeslifvet, var i flera hänseenden en god ton: den råhet i sederna, som ännu var en återstod från det förra krigarelifvet, försvann mer och mer samt efterträddes af mera sinne för och högre uppskattning af de ädlare nöjen, vetenskaperna, vitterheten och de sköna konsterna erbjuda. Olyckligtvis blefvo dessa i sig sjelfva långt ädlare nöjen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:47:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/9/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free