Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Seder och lefnadssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
underbarare tillställningar än Plommenfelt. En upplysning huru dervid tillgick har man fått genom en berättelse af konungens lifmedicus Sven Anders Hedin, som lyckades blifva ett obemärkt vittne till en dylik tillställning i Lofö kyrka. Förberedelserna dertill af Björnram och en hans medhjelpare bestodo deri, att i ljuskronarna fästades fina tagelsträngar och vid dem masker, fastsydda på något hvitt tyg, hvilka medelst tagelsträngarne kunde hissas upp och ned. Sedan detta var färdigt, ströddes rökpulver rundt omkring på golfvet. Strax derefter infann sig konungen, åtföljd af Munck, Schröderheim och tre andra personer. Sedan dörrarne åter blifvit stängda, gjorde Björnram flera korstecken och frammumlade några mystiska ord, hvarpå rökpulvret antändes och den gömde medhjelparen medelst tagelsträngarna sakta uppdrog den ena masken efter den andra, hvilka, med det hvita tyg, hvarå de voro fästade, i röken och den matta belysningen ganska lyckadt förestälde döda i sina svepningar. Den första masken förestälde Gustaf II Adolf, den andra Adolf Fredrik. »Ehuru jag hade sett hela tillställningen», tillägger Hedin, »kan jag icke neka, att detta spektakel hade något imponerande». Naturligtvis gjorde det ett ännu mäktigare intryck på konungen och hans följeslagare, som icke hade någon aning om det bedrägeri här föröfvades.
Björnram lyckades dock ej heller bibehålla sig i konungens bevågenhet, men stod fortfarande i stor ynnest hos hertig Carl samt tillstälde i hans, hans gunstlings Gustaf Adolf Reuterholms, statssekreteraren Erik Ruuths och några andras närvaro under våren 1783 ett mystiskt arbete, hvars resultat sedermera för de deri deltagande gälde såsom en ganska märkvärdig profetia. Man hade nemligen ett såll, hvilket kringvreds under det man gjorde åtskilliga frågor, då man fick olika svar allt efter de ställningar sållet intog. På detta sätt erfor man, att konungen detta år skulle företaga en utrikes resa; att kronprinsen med tiden komme att bära »de tre kronorna»; att hertig Carl en dag skulle blifva regerande i Sverige; att han skulle intaga Norge; att drottningen ej skulle få flera barn, att konungen ej skulle blifva gammal, samt att han skulle få en oförmodad och hastig död. Det första svaret var möjligen kändt förut, och de öfriga angifva åtminstone hvilka frågor mest intresserade de närvarande.
Redan mot hösten samma år uppträdde en ny profet Henrik Gustaf Ulfvenklou, löjtnant vid finska afdelningen af arméns flotta, som påstod sig vara till högsta fullkomlighet invigd i alla hemliga vetenskaper och konster, hvarföre han ock genast blef utmärkt väl mottagen af hertig Carl. Han visade ock sin erkänsla med att inkalla hertigen i sitt allraheligaste, der han öfvergöt hans hjessa med vigd olja och förklarade, att han smorde honom till konung öfver Sverige och Norge. Härvid fästade han dock vissa skriftligen affattade vilkor, såsom att hertigen skulle »vara sin broder underdånig och honom lyda, så länge han visligen regerar och lefver»; att han skulle befordra riksrådet Fredrik Sparre till rikskansler m. m. För öfrigt förklarade han, att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
