Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Gustaf IV Adolfs regering. Början af förmyndarestyrelsen, 1792
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utan endast regeringssättets förändring. Sedermera, när Pechlin och hans vänner blifvit underrättade om mordanslaget, skola båda planerna blifvit kombinerade. Så snart konungen blifvit dödad skulle, efter gifven signal, några af de sammansvurne antända några aflägsna kojor, och då trupperne der samlat sig till eldens släckande, skulle de genom Lilljehorn och Hartmansdorff öfvertalas att besvärja en ny regeringsform, hvarvid kronprinsen, utropad till konung, skulle fått enkedrottningen till förmyndare, biträdd af hertig Fredrik. Hertig Carl skulle arresteras, Armfelt, Ahlman, Nordin, Låstbom och Håkansson fängslas, möjligen rödjas ur vägen. Pechlin skulle leda de militära, Jakob von Engeström den civila delen af hela verket, den förre utfärda alla order till trupperna, den senare alla bref, författningar m. m. Ovisst är emellertid, huru mycket af detta verkligen varit afsedt eller endast kan anses såsom ett rykte.
En försonlig anda röjde sig emellertid omisskänligen i den nya styrelsen, och hertigen gjorde sitt bästa för att ställa de missnöjde tillfreds, hvilkendera sidan de än tillhörde. Han visade äfven mycket nit för regeringsärendena och ordnade sin dag på det noggrannaste. Regeringsärendenas handläggning skedde ock nu med långt mera ordning än under de sista åren af Gustaf III:s regering. De föredragande anbefaldes att hvarje måndag till hertigen aflemna listor på de under förra veckan inkomna mål, hvilka de fingo en bestämd tid att föredraga, utom ärenden, som fordrade mera skyndsamhet, hvilka deremellan fingo genast företagas. Lika beskaffade listor skulle hvar måndag tillställas riksdrotsen öfver ärenden, hvilka hertigen befalt i den veckan föredragas i rikets allmänna ärendens beredning. För öfrigt visade sig hertigen enkel och okonstlad i sitt väsende, bar ständigt uniform och tillät icke officerarne att visa sig civilklädde. De kostsamma och lysande uniformer, som vid flera kårer blifvit inrättade, befriades från öfverflödiga prydnader af guld och silfver, till besparing för officerarne. Den franska skådespelaretruppen afskedades och den af Gustaf III grundlagda vidlyftiga byggnaden vid Haga instäldes. Den unge konungens hof och lefnadssätt undergingo nästan ingen förändring, och hans undervisning fortsattes på samma sätt som förut.
Flera nyttiga åtgärder vidtogos. Så utfärdades den 12 April en rundskrifvelse till samtliga landshöfdingarne, med befallning till dem att ingifva noggranna berättelser om tillståndet i deras län, jemte utlåtande om bästa utvägarne att befordra åkerbrukets och näringarnas förbättring. Den 20 April tillsattes en särskild beredning, bestående af riksdrotsen grefve Wachtmeister, riksmarskalken grefve Oxenstierna, presidenten grefve Ruuth, statssekreteraren för sjöärendena generaladjutanten Carl Olof Cronstedt, statssekreteraren för krigsärendena Carl Lagerbring, landshöfdingen i Stockholms län Samuel af Ugglas, föredragande för finans-ärendena lagmannen Anders Håkansson samt statskommissarien Carl Gustaf Ekman att ordna riksstaten, med uttrycklig föreskrift att tillse, det statsutgifterna ej öfverstego inkomsterna. Till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
