Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De inre förhållandena, 1793-1796
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af Reuterholms inflytande, den senare af den godsinta välmening, som var ett grunddrag i hertigens karakter, ehuru i förening med ett hetsigt lynne, som icke sällan äfven röjde sig.
Välmening låg ock onekligen till grund för beslutet att i Febr. 1793 tillsätta en komité, som skulle föreslå bästa utvägarne att förekomma yppighet och öfverflöd. Frukten af denna komités verksamhet blef dock endast ett betänkande, som hufvudsakligen gick ut på att förbjuda bruket af kaffe och af sidenkläder för manspersoner. Till det förra förbudet kunde man dock ej förmå hertigen, och anledningen härtill påstods vara, att hans älskarinna m:ll Löf förklarat sig ej kunna vara kaffe förutan! Följden af betänkandet blef ock endast en rundskrifvelse till konsistorierna att genom presterskapet söka öfvertala allmogen till afläggande af sidentyg och all slags yppighet samt att förena sig om någon viss tarflig oföränderlig drägt — ett försök, som dock föga uträttade. Sedermera, i Januari 1794, utfärdades likväl en mera genomgripande förordning mot yppighet och öfverflöd, i hvilken allt bruk af sidentyg, med undantag allenast af några få persedlar, förbjöds manspersoner och för fruntimmer inskränktes till svart, hvitt, grått och randigt. Dessutom förbjöds en och hvar att begagna kläder af kammarduk och fasonerad nettelduk, äfvensom allt bruk af blonder, spetsar, plymer, guld- och silfvergaloner och broderier samt förgylda möbler, all införsel och allt bruk af utländska guld-, silfver- och stålarbeten, samt all förtäring af kaffe, fina viner och likörer — vid utsatta viten. Äfven denna öfverflöds-förordning blef likväl, såsom så många föregående, föga noggrant tillämpad.
Om välmening röjde sig i dessa författningar, kan man icke säga detsamma om styrelsens skaplynne i allmänhet, så vidt den stod under Reuterholms inflytande. Detta framträdde nu helt annorlunda än under första tiden af hans inverkan på styrelse-åtgärderna. Han hade då visat sig företagsam, dristig och böjd för omskapningar i frisinnad riktning; men efter folkrörelserna vid rättegången mot Thorild och den här ofvan omnämnda polisundersökningen, samt i synnerhet efter de uppskakande underrättelserna från Frankrike, hade han blifvit skygg och misstänksam samt ansåg nu tryckfriheten, hvilken han börjat med att befordra, såsom ytterst farlig och fordrande att noga öfvervakas, äfvensom upprätthållandet af den makt säkerhetsakten gifvit regeringen vara ett oundgängligt vilkor för statens säkerhet och denna makt snarare böra ytterligare ökas än undergå någon inskränkning. Förföljelserna mot pressen blefvo derföre allt flera, och åtskilliga tidningar i en friare syftning, hvilka uppstått i följd af den utfärdade tryckfrihetsförordningen, måste åter upphöra. Dessa förföljelser sträckte sig för öfrigt icke blott till hvad som ansågs förgripligt i politiskt hänseende, utan äfven till hvad som ej ansågs fullt renlärigt i religiöst, och det gick slutligen så långt, att tidningen Extra Posten förbjöds såsom irrlärig derföre att den aftryckt ställen ur ett Luthers tal.
För landets upphjelpande i ekonomiskt hänseende röjde onekligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
