Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De yttre förhållandena, 1792-1796
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig att genast efter fördragets afslutande till svenska regeringen betala 10 millioner livres i subsidier samt, derest Sverige i följd af denna traktat komme att invecklas i krig, 18 millioner årligen, dock med förbehåll att Sverige dervid använde en styrka af minst 60,000 man, 15 linieskepp och 12 fregatter.
Under tiden hade likväl hos svenska regeringen uppstått allt större betänkligheter mot en förbindelse med Frankrike. Staels underhandlingar derstädes hade ej kunnat hållas så hemliga, att man icke i Petersburg anade hans besök i Frankrike hafva helt annan afsigt än den uppgifna att sammanträffa med sin hustru, den förre franske finansministern Neckers dotter. Detta hade kejsarinnan låtit svenske ministern i Petersburg Curt von Stedingk förstå, och hertigen råkade i icke liten oro deröfver. Härtill kom, att i Mars 1793 ett hemligt fördrag blifvit afslutadt mellan Ryssland och England om att genom ett strängt spärrningssystem uthungra Frankrike, hvilket för de neutrala makternas handel hotande fördrag i början af Maj kom genom Stedingk till svenska regeringens kunskap. Redan förut hade från de mot Frankrike förbundna makterna genom deras härvarande ministrar de kraftigaste uppmaningar kommit till svenska regeringen att, om man ej ville biträda vid det allmänna kriget mot ett folk, som genom sina våldsamheter försatt sig utom all folkrätt, man åtminstone måtte stänga sina hamnar för detta folks fartyg och ej genom fortsatt handel hindra framgången af det vidtagna medlet till detta folks betvingande.
Enda sättet att med hopp om framgång kunna motstå dessa uppmaningar var att förklara sig iakttaga den strängaste neutralitet, då deremot ett förbund med Frankrike skulle helt och hållet förstöra Sveriges handel. Man afvisade derföre stormakternas yrkande såsom stridande emot folkrätten, emedan det rubbade den ovilkorliga neutralitet, svenska regeringen omfattat, men å andra sidan afgick befallning till Stael att afbryta underhandlingarna med Frankrike och, så påkostande det än var att försaka de erbjudna millionerna, blef det af honom uppgjorda fördraget af svenska regeringen förkastadt, hvarefter alla diplomatiska förbindelser mellan Sverige och Frankrike för en längre tid afbrötos.
För att emellertid sätta regeringen i stånd att kraftigt upprätthålla den neutralitet, för hvilken man förklarat sig, utfärdades den 24 April 1793 ett reglemente för sjöfarten i krigstider, hvari förbjöds att utrusta fartyg af hvad slag som helst för någon af de krigförande makterna samt att under svensk flagg föra vapen och krigsförråd, hvaremot alla öfriga varor förklarades under svenska flaggan fria. Derjemte anbefaldes utrustandet af en eskader för att konvojera svenska handelsfartyg å Nordsjön och Medelhafvet. Tillika visade sig regeringen synnerligen angelägen att ej genom någon oförsigtighet eller bristande grannlagenhet gifva de förbundna makterna minsta förevändning till fredsbrott. Så svarade man på de ofta gjorda förfrågningarna rörande ändamålet med baron Staels långa vistande i Paris, att han icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
