486 (Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Gustaf III. Gustaf IV Adolf)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf IV Adolfs tillträde till regeringen, 1796 - De inre förhållandena, 1797-1799

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

drifna undfallenhet för Reuterholm. Hvad som ådrog honom mesta hat var förfarandet i Armfeltska rättegången, hvaraf gjordes långt mera väsen än den förtjenade och som föranledde långt flera förföljelser, än som öfverensstämde äfven med en sträng rättvisas fordringar, och hertigens högst oridderliga beteende mot fröken Rudenschöld måste, såsom redan är anmärkt, alltid blifva en fläck på hans minne.

För öfrigt böra väl framför obestyrkta smädelser gälla de mera oveldiga omdömen, som blifvit uttalade af framstående samtida. Så har Rosenblad på följande sätt bedömt hertigen: »Han egde en god omdömesförmåga och insåg derföre oftast det rätta, men hade misstroende till sig sjelf, och derifrån bör härledas hans svaghet att låta sig för mycket ledas af andra och vara vacklande i sina beslut. På hjertats sida hade han stora egenskaper. Han antog derföre alltid den lindriga meningen, belönte och gaf gerna, glömde aldrig gjorda tjenster, var skild från allt eget intresse, god husbonde, välgörande mot fattige. Han hade den hos regenter sällsynta lyckan att ega vänner, ty han förstod att på vänskapen sätta värde. Han älskade högt Sverige och dess ära och uppoffrade derföre allt för dess välgång. För religion och försoningsläran bar han djup vördnad. Guds välsignelse utmärkte också hans styrelse både såsom regent och konung, och hvad förmyndareregeringen särskildt angår, kan ingen vägra den det vitsord, att den fördes med kraft, att det invärtes lugnet bibehölls, samt att rikets värdighet och anseende hos utrikes makter med framgång iakttogs och vårdades.»

De inre förhållandena, 1797—1799.

Det inträdda regentombytet åtföljdes icke af någon brådstörtad förändring af den förra styrelsepersonalen, ehuru väsentliga förändringar efter hand skedde deri. Redan före Reuterholms afskedande hade hans mest hatade och minst aktade biträden, hans broder presidenten i statskontoret Axel Christian Reuterholm och justitiekanslern Georg Wilhelm Lode, blifvit förflyttade till presidenter, den förre i Wasa och den senare i Åbo hofrätt. Landshöfdingen Carl Lagerbring hade, efter Francs afskedande i följd af sin brefvexling med Armfelt, blifvit öfverpostdirektör, men blef i början af året 1797 förordnad till statssekreterare för krigsärendena i stället för Christofer von Numers, hvilken efterträdde Gustaf Adolf Reuterholm såsom president i kammar-revisionen, hvarefter Ulrik Gustaf Franc återfick öfverpostdirektörs-embetet. Inom högsta domstolen skedde åtskilliga ombyten af ledamöter, och rikets allmänna ärendens beredning erhöll två nya i statssekreteraren Lagerbring och kanslirådet, titulerade landshöfdingen Nils von Rosenstein.

Generalguvernören i Pomern grefve Erik Ruuth hade för sin finans-förvaltning under Gustaf III:s regering fått från kammarrevisionen allvarsamma anmärkningar, som yrkade en statens fordran å icke

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 23:47:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/sverhist/9/0512.html

		Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Gustaf III. Gustaf IV Adolf / 486 (1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|