- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Gustaf III. Gustaf IV Adolf /
487

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De inre förhållandena, 1797-1799

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mindre än 324,693 rdr, hvilka Ruuth ansågs icke hafva nöjaktigt redovisat, ehuru han åberopade en honom af Gustaf III lemnad decharge, hvilken han dock ej kunde förete i hufvudskrift, emedan denne blifvit honom frånstulen, utan endast i afskrift, hvilken likväl var bestyrkt af riksmarskalken Oxenstierna och af Gustaf Adolf Reuterholm, som nu, i egenskap af kammarrevisionens president, dömde i det mot Ruuth anhängiggjorda anmärkningsmål och som äfven hade afgifvit ett slags protest mot sin underskrift. Saken hade slutat så, att högsta domstolen i Mars 1796 faststält kammarrevisionens dom, som ålagt Ruuth att betala nämnda summa, hvarefter han begärde entledigande från sitt generalguvernörs-embete och fick till efterträdare deri generalen Filip Julius Bernhard von Platen.

Toll, hvilken redan i Juli 1796 fått tillstånd att lemna Wismar och återvända till Sverige, blef af konungen den 12 November samma år återinsatt i sina embeten såsom generallöjtnant och generaladjutant, samt kallades i början af året 1797 till ledamot af konungens konselj för krigsärenden och erhöll efter hand flera uppdrag, vittnande om konungens förtroende.

Förste generaladjutanten hade under hertigens styrelse varit ett slags krigsminister, men fick nu återgå till sin förra befattning, som blef ambulatorisk och hvartill af konungen förordnades generaladjutanten friherre Carl Mörner, som varit hans kavaljer och en tid hans vice guvernör.

Efter Axel Christian Reuterholm förordnades vice-presidenten i statskontoret Carl Erik Lagerheim till detta embetsverks chef och hade allt sedan betydande inflytande på finansförvaltningen under Gustaf IV Adolfs regering.

Kanslers-embetet vid Upsala akademi, hvilket Gustaf Adolf innehaft i barndomen, men hertig Carl sedermera öfvertagit och hvilket han nedlagt på samma gång som regeringen, öfvertogs nu åter af konungen. Några professorer hade föreslagit hertigen af Östergötland, men fjorton ibland dem hade förenat sig om att till akademiens kansler välja konungens förre lärare landshöfdingen Nils von Rosenstein, som hade stort förtroende vid detta läroverk. Han hade likväl varit allt för öppet i hertigens onåd och ansågs ej heller innehafva nog hög rang för detta embete, hvarföre konungen förklarade sig sjelf öfvertaga detsamma, men utnämnde tillika Rosenstein till kanslers-sekreterare, i följd hvaraf han blef den verklige utöfvaren af kanslers-embetet.

Dessa förändringar i styrelsepersonalen visade sig i allmänhet fördelaktiga för ärendenas handläggning och vittnade tillika, att konungen ej följde något slags favoritsystem, hvilket för öfrigt äfven röjde sig deri, att hans förtroende i regeringsärenden tillhörde blott hans embetsmän, hvar för sin befattning, och ej lemnades odeladt åt någon. Han tycktes under sin minderårighet hafva fått en bestämd motvilja mot gunstlingar och faststält såsom orygglig grundsats att ej låta sig styras af sådana.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:47:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/9/0513.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free