- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Gustaf III. Gustaf IV Adolf /
505

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1800

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i lagstadganden och till nya författningar, som vid förra tillfället blifvit omnämnda.

Under tiden hade friherre Carl De Geer redan den 14 Mars hos adeln föreslagit, att ståndens protokoll måtte tryckas, för att förekomma sådana menliga och osannfärdiga rykten, som 1789 varit spridda i följd deraf, att tryckningen af protokollen då blifvit instäld. Förslaget bifölls enhälligt af adeln samt likaledes af borgare- och bondestånden, hvilka, så väl som presteståndet, detsamma meddelades. I sistnämnda stånd åter begärdes det på bordet, och då det ändtligen efter flera uppskof der kom till slutligt afgörande den 30 April, blef det förkastadt med 27 röster mot 25. Biskop Wallqvist hade med mycken ifver uppträdt för detsamma, men prosten Nordin och domprosten Fant lika ihärdigt satt sig deremot samt slutligen fått ståndets flertal för sin mening, hvilket djupt grämde den dittills inom presteståndet så allrådande Wallqvist, som samma afton fans död i sin bostad, träffad af slag.

Den 19 Mars beslöt adeln, på friherre Albrecht von Lantingshausens förslag, att genom en stor deputation betyga konungen sin tacksamhet för den landsfaderliga omvårdnad, han redan under sin regering ådagalagt, i hvilken deputation de öfriga stånden inbjödos att deltaga. De förenade sig genast derom, med tillägg från borgarståndets sida, att i tacksägelseadressen borde inflyta ett beklagande af Gustaf III:s död och betygande af ständernas afsky för det brottsliga sätt, hvarpå hans dagar blifvit förkortade. Häri instämde samtliga stånden, så väl som i bondeståndets förslag, att lagen måtte öfverses till fredande af konungens person mot sådane illgerningsmän, som framdeles möjligen kunde våga bära våldsam hand mot rikets öfverhet. Båda adresserna framburos den 2 April till konungen, som förklarade sig vilja taga den senare frågan i närmare öfvervägande. Den ledde dock ej till någon påföljd.

Stånden hade nu genom sina valmän utsett ledamöterne så väl i hemliga som i bevillnings-, lag-, banko- och ekonomiutskotten. I allmänhet hade regeringens anhängare öfvervigten inom dessa utskott. I det hemliga, det vigtigaste bland alla, var hofpartiet talrikast representeradt bland preste- och borgareståndens ledamöter. Bland de adeliga ledamöterne i utskottet vägde hofpartiet och den moderata oppositionen (patrioterne) ungefär lika, medan bland bönderne funnos de flesta motståndarne till regeringens finansförslag. De mest framstående adelige ledamöterne af hemliga utskottet voro generalmajoren grefve Curt Filip von Schwerin, lagmannen grefve Johan Henning Gyllenborg, förre riksrådet, presidenten i kommersekollegium friherre Johan Liljencrantz, konteramiralen Carl Olof Cronstedt, landshöfdingen Nils von Rosenstein, svenske ministern i London Per Olof von Asp och förre ryttmästaren Georg Adlersparre.

Den första allvarsamma debatten hos adeln föranleddes af en framställning, som den 19 Mars gjordes af majoren Åke Göran Holst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:47:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/9/0533.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free