Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1800
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
behandlat ett ämne, som kunnat leda till öfverläggning i sådant, hvarom § 47 i regeringsformen annorlunda stadgar. Hans maj:t hade häröfver velat betyga dem sitt välbehag, men hade icke förmodat, att frågor skulle väckas, så föga svarande mot hans maj:ts rena afsigter och yttrade uppriktighet; förbehållande sig att framdeles sjelfmant för ständerna yppa allt hvad hans maj:t funne angående riksgäldsförvaltningen kunna med nödig försigtighet och det allmänna bästa förenas.
Den 3 April förrättades konungens och drottningens kröning med vanliga högtidligheter i Norrköpings stadskyrka. Ett infallande starkt snöglopp var särdeles missgynnande för kröningståget, och då kröningshästen icke lät styra sig, måste konungen under tåget till kyrkan taga en annan häst, hvilket af många betraktades såsom olycksbådande.[1]
Sedermera skedde den 7 April på Tyska torget hyllningen af alla fyra riksstånden, då, till konungens synnerliga tillfredsställelse, äfven adeln infann sig temligen talrikt och genom hyllningsedens afläggande nu utan gensägelse antog förenings- och säkerhetsakten.
Under dessa högtidligheter samt under arbetena i utskotten höllos få plena, men frågor af vigt saknades der icke. I adelns plenum den 23 April förekom en af friherre Clas Cederström väckt fråga om instruktion för bevillningsutskottet, hvilken gaf anledning till en ganska liflig diskussion, som slutade med bifall till landtmarskalkens proposition, att bevillningsutskottet ej finge företaga någon fördelning af bevillningen, utan endast uppgöra grunderna derför, intill dess hemliga utskottet uppgifvit och ständerna faststält en viss bevillningssumma.
Samma dag förekom till öfverläggning i presteståndet samt den 30 April hos adeln och borgareståndet en af bondeståndet framstäld begäran att få deltaga i bankens styrelse. Preste- och borgarestånden beslöto utan någon synnerlig diskussion att i frågan höra bankoutskottet; men hos adeln ville flere ledamöter genast bifalla bondeståndets begäran, hvaremot andre äfven här yrkade bankoutskottets hörande, hvilket ock vid anstäld votering blef adelns beslut. Utskottet afstyrkte icke den framstälda begäran, men föreslog några vilkor dervid, och de tre stånden biföllo bondeståndets framställning under vilkor att fullmäktige och revisorer för ståndet utsågos bland sådana personer, som enligt författningarna voro valbara till riksdagsmän i ståndet, samt att, derest inom bankofullmäktige eller i bankoutskottet och vid revisionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
