Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges yttre förhållanden, 1800-1805
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stället för trupper, samt att ändamålet med koalitionen skulle blifva Ludvig XVIII:s uppsättande på Frankrikes tron, hvilket kejsar Alexander ännu icke ville öppet angifva.
Hvad som skulle uträttas i norra Tyskland berodde emellertid hufvudsakligen af Preussen, hvarföre det var nödvändigt att försäkra sig om detta hofs tänkesätt. Armfelt blef derföre sänd till Berlin med ett egenhändigt bref från Gustaf Adolf till Fredrik Wilhelm III; men det svar, som meddelades den 26 September, var icke öfverensstämmande med konungens önskningar. Det innehöll hufvudsakligen, att då det inginge i Preussens neutralitetssystem att upprätthålla norra Tysklands lugn, kunde Preussens konung ej tillåta några fiendtliga rustningar eller rörelser i svenska Pomern.
Engelska regeringen insåg emellertid vigten af, att Stralsund sattes i kraftigt försvarsstånd emot anfall, som redan under vintern möjligen torde företagas, och erbjöd derföre genom sin minister i Stockholm Pierrepont för detta ändamål 60,000 pund sterl., hvilken summa i det fördrag, som härom afslöts i Stockholm den 3 December 1804, ökades till 80,000 pund. Enligt en artikel i detta hemliga fördrag förklarades Sverige för en af de krigförande makterna, hvarföre hannoverska trupper borde få landsättas i Pomern.
Ännu vigtigare var det fördrag, som den 14 Januari 1805 afslöts mellan Sverige och Ryssland. Kejsaren lofvade deri att skicka 15,000 man egna trupper, hvilka i förening med 25,000 svenskar samt 10,000 engelsmän och hannoveranare, dem man skulle förmå England att lemna, skulle agera tillsammans i norra Tyskland, i ändamål att befria Hannover och uppträda i Holland. Genom en hemlig artikel uppdrogs öfverbefälet öfver hela denna här åt konungen af Sverige, hvars trupper skulle besoldas af England.
Medan en koalition sålunda bildade sig för att söka störta det nya statsskicket i Frankrike, hade det franska konungahusets medlemmar, hvilka denna fråga rörde så nära, sammanträffat inom svenskt område. Den 25 September 1804 ankom från Riga till Kalmar Bourbonska ättens dåvarande hufvudman Ludvig XVIII, åtföljd af sin brorson, hertigen af Angoulême, och den 7 Oktober anlände från England dennes fader, Ludvig XVIII:s yngre broder grefven af Artois, åtföljd af flera högättade emigranter. Hela landshöfdingeresidenset i Kalmar var inrymdt åt dessa resande, en kapten, två subalterner och 48 man voro beordrade att göra vakt hos Ludvig XVIII, hvilken alla myndigheter fått befallning att i allo bemöta såsom regerande konung. Från flera håll tillströmmade emigranter, och Ludvig XVIII hade här ett litet hof samladt, der samma etikett som fordom i Versailles noga iakttogs. Äfven åtskilliga svenskar af högre rang gjorde här besök, bland andra riksmarskalken grefve Axel Fersen, den bourbonske konungafamiljens trogne riddare, som också nu vid mötet med Ludvig XVI:s båda bröder röjde den lifligaste rörelse, hvilken af dem icke mindre lifligt besvarades. Efter tre veckors vistelse i Kalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
