Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kriget mot Ryssland 1808
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
några andra danska öar samt tagit en mängd danska handelsfartyg — allt detta utan någon krigsförklaring och sedan den engelska flottan, såsom tillhörande en vänskaplig makt, några dagar före anfallet erhållit danska lotsar. Företaget hade emellertid krönts med fullständig framgång, men var likväl föga egnadt att öka Englands krigsära och ännu mindre aktningen för dess politik.
Af Gustaf Adolf, som likväl gerna ville gälla för synnerligen rättrådig och äfven varit särskildt prisad härför, möttes denna våldsbragd med obetingadt bifall. Redan i Augusti 1807, sedan engelska hjelptrupperna lemnat Rügen, erbjöd engelske ministern Pierrepont Gustaf Adolf att taga Seland i besittning, och konungen utfärdade genast en befallning om utrustande af åtskilliga linieskepp i Carlskrona samt transportfartyg för 12,000 man, äfvensom flera regementen fingo order att hålla sig marschfärdiga. När sedermera Köpenhamn kapitulerat, föreslog Pierrepont formligt, å sitt hofs vägnar, att 20,000 man svenskar skulle, med subsidier från England och i förening med den hannoverska legionen, såsom ständig garnison innehafva Seland intill den allmänna freden, då ön skulle återlemnas till Danmark endast under vilkor att Pomern återstäldes till Sverige, Hannover till England, samt de danska provinser, hvilka af fransmännen besattes under kriget, af dem utrymdes. Vid samma tillfälle erbjöd äfven England åt Sverige Surinam eller någon annan koloni, som vi kunde önska. Förslaget behagade högeligen Gustaf Adolf, som genast uppgjorde en plan, huru han med 8,300 man värfvade trupper skulle kunna bibehålla Seland, medan den indelta svenska armén skulle vara tillräcklig att skydda landet mot anfall från Norge, hvilket väl kunde befaras blifva en följd af anfallet mot Danmark. Han uppmanade derföre Pierrepont att genast förse sig med fullmakter till företagets afslutande, hvarjemte svenske ministern i London Carl Gustaf Adlerberg fick uppdrag att hos engelska regeringen söka utverka, det en flotta af 16 till 20 engelska linieskepp finge öfvervintra i Köpenhamn, för att vid första öppet vatten vara till hands att uppträda i förening med Sveriges flotta. Å sin sida föreslog engelska regeringen, sedan vilkoren, hvarunder Köpenhamn kapitulerat, blifvit kända, enligt hvilka den engelska här, som skulle besätta Seland, borde oförtöfvadt utrymma denna ö, att dessa trupper i stället skulle få förläggas i Skåne, hvilket konungen icke ville medgifva, och då engelska trupperna kort härefter återseglade till England, förföll för denna gång förslaget om Selands förening med Sverige.
Följden af det engelska anfallet mot Danmark blef emellertid, att Danmark nu slöt sig närmare än förut till Frankrike genom fördraget i Fontainebleau, den 31 Oktober 1807, hvarefter Napoleon ännu kraftigare än förut yrkade på ett anfall från Ryssland mot Sverige. Redan förut hade, på uppmaning från Frankrike, den 9 Oktober blifvit från ryska hofvet till Gustaf Adolf aflåten en not, som kom honom till handa i Helsingborg den 27 Oktober och hvari fordrades, att Sverige skulle uppfylla de äldre fördragen af 1780 och 1800, att i förening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
