Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kriget mot Ryssland 1808
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fördel af förhållandena, som lätt kunnat blifva gynsamma, och följderna dröjde ej att träda i dagen.
Medan Buxhöwden med sin stab i Åbo var i stor förlägenhet i följd af kejsarens befallningar, gjorde Kamenski slag i saken genom att på eget bevåg gå anfallsvis till väga. Han hade den 24 Juli blifvit af Buxhöwden sänd från Åbo att aflösa Rajewski, som ständigt retirerade, och hade ej fått annan instruktion än att anfalla och segra. Tillika hade Tutschkoff fått befallning att öfver Koiwisto sända 4 bataljoner och 2 sqvadroner till hans förstärkning, hvarigenom Kamenskis styrka ökades till 11,000 man med 46 kanoner. Dessutom skulle vid Kyro bildas en ny brigad, ungefär 2,000 man, med 5 kanoner, under generalmajor Uschakoff, hvilken borde framtränga till Kauhajoki, der vägarne från Tammerfors, Wasa och Christinestad mötas, äfvensom generalmajor Schepeleff, som med 1,100 man stod vid Lappfjärd i närheten af Christinestad, skulle, efter erhållen förstärkning, börja gå anfallsvis till väga. Med sin hufvudstyrka, omkring 5,000 man, stod Kamenski i medlet af Augusti vid Jämsä, der vägarne från Kuopio, Tawastehus och Tammerfors mötas. Hans högra flygel, omkring 3,000 man, under Wlastow stod vid Saarijärwi, 12 mil längre norrut på vägen till Wasa, och hans venstra flygel, ungefär 2,500 man i flera afdelningar, vid Ruowesi på vägen mellan Tammerfors och Wasa.
Den 10 Augusti stod vid Kauhajoki en strid mellan en svensk afdelning under von Döbeln och en rysk under Schepeleff och Uschakoff. Döbeln var här anfallen, men ordnade sin styrka så skickligt och hans finnar stridde så modigt, att fienden snart blef tillbakaslagen med en förlust af omkring 100 man. Å finska sidan hade man förlorat 57 man. Följande dagarne drogo sig ryssarne utan vidare strid tillbaka till Björneborg.
Under tiden hade finska allmogen i Karelen rest sig. Redan den 14 Februari hade bönderne i Pielis på allmän kyrkostämma beslutat att på egen bekostnad försvara socknens gräns och derföre af landshöfdingen i Kuopio begärt 500 gevär med ammunition. Tills vidare väpnade de sig med 130 gevär, som funnos qvar sedan sista kriget, hvarjemte bonden Tiajnen, hvilken de utvalt till sin anförare, i medlet af Mars vid Savolaks-brigadens genomtåg i Kuopio utfick 100 gevär. De öfrige bönderne väpnade sig med sina egna bössor. Dylika beslut fattades i flera andra delar af Karelen, och mot slutet af Maj voro 2,000 bönder der färdige att gripa till vapen, allenast de kunde erhålla gevär och ammunition.
Vid underrättelsen om denna folkrörelse sändes ryske generalmajoren Alexejeff med 4 sqvadroner dragoner och 100 kosacker till Sordawala för att stilla krigsrörelserna i trakten deromkring. Den 11 Juli utfärdade han en kungörelse, som sändes till alla kyrkor i Karelen, med uppmaning till allmogen att hålla sig stilla och med hotelse af dödsstraff för alla, som begingo fiendtligheter. Derefter uppbröt han den 16 Juli från Sordawala och kom den 22 till Joensuu, der han tills
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
