- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Gustaf III. Gustaf IV Adolf /
626

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De inre förhållandena, 1805-1809 - Rättsväsendet och förvaltningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

oefterrättlighet och af en regentförändrings nödvändighet kunde svårligen gifvas. Att alla, som biträdt Gustaf Adolf i maktens utöfning, så lätt öfvergåfvo honom, visar bäst, huru väl de insett, att han ej längre kunde eller borde innehafva densamma, och bland alla statshvälfningar under vårt på sådana så rika århundrade har väl knappast någon varit så berättigad som den svenska den 13 Mars 1809.

Rättsväsendet och förvaltningen.


I statsförfattningen skedde under Gustaf Adolfs regering ingen förändring. Förenings- och säkerhetsakten af den 21 Februari och 3 April 1789 var, jemte 1772 års regeringsform, under hela denna tid gällande, och att denna akt lade alltför stor makt i konungens hand, derå utgjorde tilldragelserna synnerligast mot slutet af hans regering de mest öfvertygande bevis.

Hvad lagstiftningen beträffar, bör anmärkas, att under förmyndarestyrelsen utfärdades »krigsartiklar för armén och flottorna», den 6 Maj 1795, hvilka likväl, vid tillämpningen, befunnos tarfva sådana jemkningar och förklaringar, att den 31 Mars 1798 utgåfvos nya »Krigsartiklar för krigsmakten till lands och sjös», hvilka, ehuru med flera jemkningar i särskilda delar, förblifvit gällande ända till den 11 Juni 1868, då ny strafflag och ny disciplinstadga för krigsmakten utfärdades.

Den 28 Juni 1798 utkom en »Förordning, angående vissa omständigheter, som borde iakttagas uti lagsöknings- och utmätningsmål»; samma dag äfven en »Stadga, angående afträdes- och förmåns- samt boskilnads- och urarfvamål»; den 5 December samma år en »Kungörelse, angående några omständigheter, som borde iakttagas, då äktenskapsskilnad sökes», och den 12 December samma år en »Förordning om vissa delar rörande vexelhandeln».

I enlighet med tre af konungen vid riksdagen i Norrköping aflåtna propositioner, med några af ständerna deri beslutade jemkningar, utfärdades den 13 Juni 1800 trenne förordningar: »Om lagfart och börd af jord på landet»; »På hvad sätt med städsel och lega af jord på landet förhållas bör», samt »Om förkortande af den uti handelsbalken utsatta tid, inom hvilken fordringar emellan enskilde kunna blifva gällande».

Den 30 September 1801 utfärdades en förklaring öfver en punkt i den ofvannämnda stadgan af den 28 Juni 1798; den 7 Oktober 1801 en förklaring angående rätta förståndet af 16 kap. 1 § i Ärfdabalken; den 9 Februari 1802 en »Förordning, angående stängselskyldigheten»; den 14 Maj 1805 en »Förklaring, angående lagens rätta förstånd och tillämpning i mål, som röra klander å fast egendom, samt hvad ytterligare med lagfarts beviljande bör iakttagas»; den 15 Maj samma år »Legostadga för husbönder och tjenstehjon»; den 15 Januari 1806 och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:47:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/9/0662.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free