Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rättsväsendet och förvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
16 Juli 1807 ytterligare förklaringar angående åtskilliga delar af stadgan den 28 Juni 1798, och den 23 Mars 1807 en »Förklaring öfver allmänna lagens stadganden i åtskilliga rum».
Alla dessa författningar och lagförklaringar, med undantag af de tre, som meddelades riksdagen i Norrköping, utfärdade konungen af egen makt och myndighet samt utöfvade sålunda i rätt vidsträckt
omfattning den lagstiftande makten, likasom han, såsom vi här längre fram skola finna, i icke mindre
vidsträckt mån tillvällade sig beskattningsrätten.
Lagskipningen leddes under förmyndarestyrelsen, så väl som under Gustaf Adolfs hela regering, upplyst och oveldigt af riksdrotsen grefve Carl Axel Wachtmeister, som äfven gjorde sitt bästa att afböja förföljelser af politiska anledningar, ehuru sådant icke alltid lyckades, såsom det visade sig under rättegången mot deltagarne i Armfelts sammansvärjning 1794 och vid några andra mindre bekanta tillfällen. I allmänhet visade dock Gustaf Adolf en berömvärd omsorg om rättvisans noggranna och rättrådiga skipande samt kunde med skäl i de »punkter», hvarom han underrättade ständerna vid Norrköpings riksdag, berömma sig att hafva fäst synnerlig uppmärksamhet dervid, att domare och embetsmän gjorde hvar man rätt, samt att icke hafva anförtrott domare-embete åt andra, än som utmärkt sig för redbarhet, kunskap och skicklighet. Genom en förordning af den 5 April 1797 hade han befalt hofrätterna hvarje halfår inkomma med berättelser om sina arbeten, och om dessa berättelser tog han sjelf noggrann kännedom. Sedermera och synnerligast mot slutet af sin regering gjorde han sig dock, under öfverilning eller inverkan af politiska lidelser, skyldig till åtskilliga orättvisor, hvarå förfarandet mot gardena efter återtåget från Helsinge utgör ett
talande bevis.
Högsta domstolen, som den 15 Maj 1789 efterträdde det då upplösta riksrådets justitieafdelning, utgjordes af riksdrotsen såsom ordförande samt för öfrigt af fem frälse och sex ofrälse män, hvilka dock innehade detta embete på förordnande och när som helst kunde af konungen afsättas. De innehade också tillika andra befattningar, hvilka voro deras egentliga, medan ledamotskapet i högsta domstolen betraktades såsom ett mera tillfälligt. Under de sista åren af Gustaf Adolfs regering var presidenten i bergskollegium, förre riksrådet grefve Fredrik Ridderstolpe främste ledamoten inom högsta domstolen och förde der ordet i riksdrotsens frånvaro. För öfrigt sutto der såsom ledamöter förre presidenten i Vasa hofrätt grefve Carl Johan Gyllenborg, två landshöfdingar, en vice president, en revisionssekreterare, tre hofrättsråd, en lagman och ett krigsråd.
Den 14 Mars 1791 hade en krigshofrätt blifvit inrättad, såsom enda och allmän öfverdomstol för hela krigsmakten till lands och sjös; men då storamiralsembetet i Carlskrona inrättades den 16 Augusti 1794, förordnades tillika derstädes en amiralitets-hofrätt, som hade att upptaga och afgöra alla de örlogsflottan rörande mål och ärenden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
