- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Gustaf III. Gustaf IV Adolf /
629

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rättsväsendet och förvaltningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

obenägenhet å riksdrotsens sida mot detta kollegium, till följd af några kollisioner i embetsgöromål, samt föreställningen, att öfverinseendet å boktryckerierna, enligt de åsigter, som nu voro gällande, kunde säkrare anförtros åt en enda embetsman än åt en kollegial styrelse, ansågs hafva varit hufvudsakliga anledningen till denna upplösning af kanslikollegium.

I dess ställe kom nu Kongl. Maj:ts Kansli, för hvilken ny kansliordning blifvit utfärdad den 17 Februari 1801. Det hade till chef kanslipresidenten och utgjordes för öfrigt af en hofkansler, hvilket embete innehades af Lars von Engeström till 1797, då Fredrik Wilhelm von Ehrenheim dertill utnämndes, vid hvars befordran till kanslipresident 1801 Christofer Bogislaus Zibet blef hofkansler och innehade detta embete under hela återstående delen af Gustaf Adolfs regering; en justitiekansler, hvilket embete förvaltades af riksdrotsen, med biträde af revisionssekreteraren grefve Fredrik Gyllenborg; samt 4 statssekreterare, nemligen öfverpostdirektören, som fortfarande hörde till kansliet, och hvilket embete innehades af Ulrik Gustaf Franc, en statssekreterare för krigsärendena, Carl Lagerbring, en för inrikes civil-ärendena, friherre Matthias Rosenblad, och en för utrikes ärenden, friherre Gustaf Lagerbjelke, hvilka biträddes af 3 expeditionssekreterare vid utrikes expeditionen, 5 vid krigs- och 9 vid inrikes civil-expeditionen. Konungens kabinett för utrikes brefvexlingen hade till chef en kabinettssekreterare, hvilken befattning till 1805 innehades af Lagerbjelke och derefter af friherre Gustaf af Wetterstedt. I kabinettet voro för öfrigt anstälde 3 förste och 4 andre sekreterare, samt vid de särskilda expeditionerna ett stort antal protokollssekreterare, registratorer, kanslister och kopister.

Till kansliet räknades fortfarande riksarkivet och kongliga biblioteket, hvaremot kongl. maj:ts nedre justitierevision betraktades såsom ett särskildt embetsverk, till biträde åt högsta domstolen eller öfre justitierevisionen. Äfven här var riksdrotsen ordförande och dessutom funnos i detta embetsverk 9 revisionssekreterare, 5 konstituerade föredragande, 3 expeditionssekreterare, 8 protokollssekreterare, 1 protonotarie, 2 registratorer, 10 kanslister och 7 kopister. Här, likasom inom de särskilda expeditionerna af kansliet, hade man sålunda en rätt talrik personal.

Kanslersgillet, som inrättades vid kanslikollegiets upplösning, skulle bestå af akademie-kanslererne, men förstärktes kort derefter med fyra ytterligare ledamöter, hvilka egde att bereda dit hörande uppfostringsärenden, för att sedermera i gillets plenum föredragas och afgöras. Det erhöll sin instruktion den 27 Oktober 1801, i hvilken det ålades utarbeta en förbättrad skolordning samt nya akademiska konstitutioner, äfvensom vården om ecklesiastikverket i Lappmarken, som förut tillhört en särskild direktion, nu anförtroddes åt kanslersgillet.

Krigskollegium fick genom instruktionen den 4 April 1805 en förändrad organisation. Det skulle, under en president såsom chef,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/9/0665.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free