- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Gustaf III. Gustaf IV Adolf /
632

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rättsväsendet och förvaltningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till sitt biträde ett kansli, ett kammarkontor och ett revisorskontor. Stockholms postkontor förestods af 2 postmästare; postanstalterna i landsorterna af hvar sin postmästare, med flere eller färre biträden.

Tullverket stod sedan 1786 under en generaltulldirektion, men mot slutet af året 1802 utarrenderades tullinkomsterna till ett bolag, kalladt general-tullarrendesocieteten, i hvilket kronan deltog med en fjerdedel och som stod under en direktion, med en af regeringen förordnad ordförande, och bestående för öfrigt af 12 fullmäktige, hvaribland 3 å kronans vägnar. De biträddes af ett kansli, ett tullfiskalskontor, ett förpassnings-revisionskontor samt ett revisionskontor för båk- och lotsräkenskaperna. Dessutom fans en stor sjötullsstat och ett general-landttulls-kontor, hvardera under en öfverdirektör, med biträde af ett kansli och flera kontor med talrika tjenstemän, vidare en accis-kammare, en stor sjötullsrätt och en accisrätt samt en talrik personal i landsorterna, så att tullverket egde en ganska ansenlig mängd tjenstemän.

Hofstaten var äfven ganska talrik. I spetsen för densamma stod en riksmarskalk, hvilket embete innehades till 1801 af grefve Johan Gabriel Oxenstierna, och derefter af grefve Axel von Fersen. Till konungens hofstat räknades, utom den egentliga uppvaktningen, äfven hof-expeditionen, hofkansliet, hof-kontoret, öfra och nedra borgrätten, hof-kleresiet, hof-läkarestaten, ceremonistaten, hof-stallstaten, hof-jägeristaten, Stockholms slottsstat, husgerådskammaren, fateburen, hofkapellet och kongl. museum. Dessutom hade drottningen, enkedrottningen Sofia Magdalena, kronprinsen, hertig Carl, hertiginnan, de kungliga prinsessorna, konungens döttrar, samt prinsessan Sofia Albertina sina särskilda hofstater, äfvensom åtskillige funnos qvar, som tillhört enkedrottningen Lovisa Ulrikas och hertig Fredrik Adolfs hofstater, så att i hofkalendern för 1809 finnas uppräknade icke mindre än 509 personer, tillhörande hofvet.

I allmänhet var under denna tid embetsmanna- och i synnerhet tjenstemannapersonalen ganska talrik, men tillika i de flesta fall illa aflönad, hvarföre också de fleste sökte förena flera befattningar, hvilket i anseende till dessas mängd äfven oftast lät sig göra, men hvaraf ock vanliga följden blef, att ingen sköttes fullt nöjaktigt. Redan vid inträdet på tjenstemannabanan sökte en och hvar få anställning i så många embetsverk som möjligt och fick derigenom visserligen en mera mångsidig kännedom om förvaltningens särskilda grenar, men utan att kunna göra sig fullt förtrogen med någondera. Man började ock nu alltmera klaga öfver aftagande embetsmannaduglighet, likasom en mer och mer tilltagande klagan förspordes öfver långsamheten i ärendenas behandling inom de särskilda embetsverken och tyngden af de former, som der voro rådande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:47:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/9/0668.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free