Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statshushållningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Genom realisationsgrundens förändring från 16 2/3 till 33 1/3 procent blef sålunda bankens ansvarighet för 15 millioner rdr rgs minskad från 12 1/2 millioner till 10 millioner rdr specie eller med lika mycket som den efterskänkta förmögenhetsafgiften, hvilket var en välgerning för rikets inbyggare i allmänhet, utan att bankens ställning genom denna eftergift försämrades. Denna i den ursprungliga realisationsplanen vidtagna jemkning, som hufvudsakligen var Lagerheims verk, mottogs derföre med allmän belåtenhet, så mycket mera som förmögenhetsafgiften väckt allmänt missnöje. I städerna och inom hvarje härad hade komitéer blifvit tillsatta för att uppskatta en hvars både fasta och lösa förmögenhet; men då uppskattningsgrunderna icke blifvit på förhand noggrant angifna, blef deras tillämpning mycket olika efter skiljaktiga uppfattningar hos de särskilda komitéerna och följaktligen också beskattningen mycket ojemn. En hvar såg ogerna sin bouppteckning i regeringens händer, så mycket mera som man befarade, att ett långt vidsträcktare bruk kunde göras deraf, när behofven blefve större. Man hade under riksdagen beräknat, att den uppskattade förmögenheten skulle uppgå till 225 millioner rdr specie, då 2 procent deraf skulle förslå till utgörande af 4 1/2 millioners afgift. De fleste förestälde sig dock, att uppskattningssumman skulle blifva betydligt högre och att man skulle slippa med 1 à 1 1/2 procents afgift; men utgången blef likväl en helt annan, ty det visade sig, att hela riksbouppteckningssumman icke öfversteg 200 millioner, hvilket föranledde, att man icke, såsom afsedt varit, kunde verkställa realisationen vid 1801 års början och ej ens under loppet af 1802, emedan man måste afvakta indrifvandet af den återstående förmögenhetsafgiften, som dock genom förändrad realisationsgrund fans kunna eftergifvas, såsom nyss är visadt, och den 29 Aug. 1803 tog realisationen sin början.
Banken hade vid denna tid en metallisk kassa af omkring 3 1/2 millioner rdr specie, med hvilken den skulle svara för inlösen af 8 millioner rdr banko i egna och riksgäldskontorets sedlar. Riksgäldssedelstocken utgjorde nu 17,179,781 rdr, hvaraf banken ansvarade för 15 millioner och återstoden skulle infrias af riksgäldskontoret med inflytande bevillnings- och andra medel.
Sveriges handel och sjöfart hade under dessa år lidit stor afbräck genom osäkerheten under sjökriget mellan England och Frankrike, som gjorde, att nästan inga svenska exportvaror kunde utföras, medan en ny missväxt gjorde betydlig spannmålsinförsel nödvändig, och då tillgången å denna vara äfven utrikes var knapp samt priset högt, stegrades äfven spanmålsprisen inom Sverige så, att under hösten 1800 en tunna råg i flera landsorter betaltes med 10 rdr, i stället att den två år förut gält endast 4 rdr. Man fruktade för hungersnöd under vintern i sjelfva hufvudstaden, och regeringen utverkade ett tillstånd af ryske kejsaren, att 60,000 tunnor spanmål fingo införas från Lifland, af hvilka likväl endast 20,000 tunnor ankommo, innan vintern inträffade, men hvilka dock voro en välkommen hjelp i nöden. Tillika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
