- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Gustaf III. Gustaf IV Adolf /
656

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkan och läroverken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nedlade de biträdande genast sina instrument och ville lemna salen. Utan dem kunde ingen musik blifva af, och Leijel, stäld i valet mellan ingen eller en revolutionär musik, föredrog det senare alternativet. Till alla åhörarnes stora häpnad utfördes den revolutionära tonmålningen, och ryktet derom flög snart kring land och rike. Den väckte oerhörd uppmärksamhet, åtal anstäldes mot Silfverstolpe, såsom den egentlige anstiftaren, och han dömdes till afbön, skrapa och ständig relegation från akademien.

Beträffande förhållandena för öfrigt vid universiteten, så blefvo de under frihetstiden stadgade former för akademiska tjensters tillsättande föga noggrant iakttagna under det nu inträdda nya enväldet. Så utnämndes flere professorer utan förslag, på kanslerns blotta anmälan, och sjelf tillsatte han adjunkter utan förslag. Genom ett kanslersbref från år 1800 stadgades emellertid, att vid förslags upprättande hade, när rösterna voro lika delade, tjensteålder afgörande vigt framför flera eller färre skicklighetsprof, och 1805 förordnades, att prof för sökt tjenst borde afläggas vid det universitet, der tjensten var ledig. Redan i Juli 1792 stadgades skyldighet för adjunkterne att, hvar inom sin fakultet, inträda i tjenstgöring, då professor var lagligen hindrad eller professorsembete ledigt; dock inskränktes, genom ett kanslersbref af 1801, vikariatet till endast föreläsningar och examina. För hvarje särskild vetenskap fick ej mer än en docent kallas, och endast den professor, som hade läroämne med flera förgreningar, kunde kalla högst två. En docent fick undervisa endast i sitt eget fack.

När kanslikollegium 1801 upplöstes och kanslersgillet i dess ställe inrättades, fick detta gille befallning att inkomma med förslag till nya akademiska konstitutioner, men ännu vid kanslersgillets upplösning 1809 hade något sådant förslag icke inkommit.

Kretsen af ämnen för den akademiska undervisningen var ej så strängt begränsad, som den sedermera blifvit. Redan 1790 fick, på professor Arvid Flormans framställning, Lunds universitet en läroanstalt för veterinärläkare, ehuru medicinska fakulteten förklarade sig emot denna nyhet. Genom ett kungligt förordnande af den 15 Mars 1803 blef pedagogik ett läro- och examensämne vid universitetet, och 1806 befalte konungen ordnandet af undervisning i landtbruk derstädes.

Den praktiska riktningen fullföljdes för öfrigt genom fortsatt utbildande af ämbetsexamina, som varit hufvudsakliga resultatet af frihetstidens reformsträfvanden på universitetsområdet, i syftning att af universiteten företrädesvis göra högskolor för embetsmannarbildningen. Vid sidan af denna praktiska riktning hos den utom universiteten stående styrelsen, visade sig dock hos sjelfva universitetslärarne en öfvervägande håg för kammarlärdom, hvilken röjde sig i åtskilliga egenheter, så allmänna, att de nästan ansågos oskiljaktiga från verklig lärdom. Desse kammarlärde lefde instängde inom sin bokverld, mottagande föga intryck af den yttre verlden, och förflyttade sig sällan utom universitetsstadens trånga råmärken, der de ock författningsmessigt voro fästade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:47:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/9/0692.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free