Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkan och läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
många år, innan de kunde erhålla full lön, och någon gång hände, att för den till professor utnämnde förbehölls adjunktslön, i händelse en sådan skulle utfalla före professorslönen. Icke desto mindre indrogs, enligt en år 1764 utfärdad författning, ända till 1799 första årets lön för hvarje tillträdande adjunkt eller annan akademisk tjensteman, till förmån för statskassan.
Studenterne åter klagade öfver ständigt tilltagande dyrhet å alla lefnadsförnödenheter, hvilket till en del föranleddes af beviljade monopolier, så att t ex. akademislagtaren hade monopolium på köttförsäljning, bryggarelaget på försäljning af öl och dricka, o. s. v., hvarföre ock studenternes samtliga nationer 1808 ingingo med en klagoskrift till konsistorium, i hvilken de, beklagande »sitt oskyldiga lidande», anhöllo om en akademi-traktörs tillsättande.
I allmänhet är det ingen glädjande föreställning man får om det akademiska lifvet denna tid genom att taga detsamma i närmare betraktande, och det var hög tid, att en förbättring inträdde, hvilket ock lyckligtvis under nästa tidskifte blef förhållandet.
Hvad de öfriga läroverken beträffar, så utfärdades för dem den 7 December 1807 en ny skolordning, enligt ett inom kanslersgillet utarbetadt förslag. Rättigheten att tillsätta lärare vid skolor och gymnasier förbehölls fortfarande åt biskop och konsistorium. Vid gymnasierna skulle icke, såsom dittills skett, lektoraten, utan endast lektorslönerna vara ombytliga, så att, om en filosofie lektor prestvigdes, kunde han, utan att frånträda detta lektorat, tillträda ledig teologie lektorslön, med præbendepastorat och andra förmåner, och öfriga lektorer under samma vilkor efter ålder i tjensten. Trivial-skolorna skulle hafva fem klasser, af hvilka den första skulle vara förberedande för alla lärjungarne, från hvilken de, som egnade sig åt litterära yrken, efter hand uppflyttades till den andra, tredje och fjerde eller rektorsklassen samt från denna till gymnasium; men de, som egnade sig åt näringarna, öfvergingo till den femte eller apologistklassen. Alla i städerna på statens bekostnad inrättade lägre skolor borde isynnerhet lämpas till deras gagn, som ämnade blifva näringsidkare, och således samma undervisningsämnen der förekomma, som för apologistklassen i trivialskolorna voro föreskrifna. Hvarje gymnasium skulle hafva fyra klasser och sex lektorer, nemligen två i teologi, en i latinet, en i filosofi, en i matematik och en i historia, som äfven skulle meddela undervisning i tyska eller franska språket, samt en gymnasie-adjunkt, som skulle biträda vid denna undervisning och gifva sådan i botanik och naturalhistoria m. m.
Den nya skolordningens inverkan på undervisningsväsendet hade dock ännu ej hunnit visa sig, när statshvälfningen inträffade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
