Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utvecklade nu stor förmåga såsom lärare och utgaf flera afhandlingar af värde, men hans verksamhet blef dock ej långvarig, ty han afled redan i Juni 1812. Hans »Samlade skrifter» i 5 band utgåfvos 1825—1827. Såsom sjelfständig, djupsinnig och skarpsinnig forskare intog han ett högst framstående rum bland sin tids vetenskapsmän, hvilket erkändes både inom och utom Sverige. Hans föreläsningar utmärkte sig lika mycket genom snillrikhet i idéerna som klarhet i framställningssättet, hvilket vann ökadt intryck genom hans ovanligt välljudande och böjliga röst. Hans skriftspråk, bestämdt, klart och flärdfritt, var, så på svenska som på latin, erkändt såsom mönster för afhandlingsstil. Mindre omtyckt var han för sin personlighet. Hans många motgångar hade gifvit hans lynne en bitterhet, som föga mildrades, när slutligen motgångarne upphörde. Han lefde ensam och utan umgänge, stolt, tillbakadragen och med mycket hög tanke om egen öfverlägsenhet. Hans ansigte var fint bildadt, uttrycksfullt och bar snillets pregel; men häftiga lidelser och en föga sparad ungdom gåfvo åt uttrycket något hvasst och kantigt, som ej intog till hans fördel. I allmänhet var han mera beundrad än älskad eller aktad.
Öfriga lärare i filosofi och utgifvare af filosofiska arbeten under denna tid, hvilka, utom de i det föregående anförde, kunna förtjena omnämnas, voro: Matthæus Fremling, född i Malmö 1745, professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet 1782, död 1829; Lars Peter Munthe, född i Malmö 1752, professor i praktisk filosofi vid Lunds akademi 1785, död 1807; Anders Lidbeck, född i Lund 1772, bibliotekarie 1799 och professor i estetiken vid Lunds universitet 1801, död 1809; Gabriel Israel Hartman, född på Åland 1776, bibliotekarie vid Åbo universitet 1807, död 1809.
I lagkunskap utkommo under detta tidskifte få arbeten af någon betydenhet. Matthias Calonius, född i Finland 1738, professor i lagfarenhet vid Åbo akademi 1778, prokurator i finska regeringskonseljen 1809, sedan Finland blifvit afträdt till Ryssland, död 1817, stod i största anseendet bland den tidens svenska jurister. Ryktet om hans ovanliga insigter, rättrådighet och skarpsinnighet föranledde hans inkallande till ledamot af högsta domstolen 1793, hvilken befattning han innehade till 1800, då han återvände till sin lärostol i Åbo och hans anföranden i högsta domstolen under denna tid ansågos såsom mönster för sådana.
Juridiska arbeten utgåfvos för öfrigt af Lars Tengvall, född i Skåne 1746, professor i lagfarenheten vid Lunds akademi 1785, död 1809; Jakob Albrekt Flintberg, född 1750, titulerad lagman 1801, kommersråd 1803, död 1804, känd såsom samvetsgrann och flitig författningssamlare; Lars Fredrik Lind, lagman i Vesterbotten och Ångermanland, m. fl.
I Juli 1806 förordnades en komité, som, med riksdrotsen grefve Carl Axel Wachtmeister till ordförande, i öfrigt bestod af lagmännen Gabriel Poppius, Magnus Flink och Wilhelm Klinteberg, biträdde af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
