Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Vetenskaperna
- Vitterheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1781, öfverstelöjtnant 1814, kammarherre hos drottningen 1816, död 1857, m. fl.
I allmänhet rådde under detta tidskifte en lifligare verksamhet inom de praktiska vetenskaperna än under det näst föregående, och om den också icke egentligen uppmuntrades af regeringen, motverkades den åtminstone icke genom trycktvång och politisk skuggrädsla, såsom förhållandet var inom åtskilliga af de öfriga vetenskaperna.
Vitterheten.
Gustaf III:s tidehvarf hade för svenska vitterheten varit det mest lysande, den dittills egt, och dess idkare eller älskare sågo icke utan oro mot de nya förhållanden, som inträdde vid den vitterhetsidkande och vitterhetsälskande konungens död. Den nye regenten var icke känd såsom någondera, och hans gunstling, med vissa anspråk att vara vältalare, ehuru i en stil, som ej godkändes af den klassiska smakens förfäktare, hade dock hufvudsakligen gjort sig känd såsom ordensvurm och mystiker. Den frihetsvänliga riktning, som röjde sig i hans första politiska åtgärd, tryckfrihetsförordningen af den 11 Juli 1792, varade ock, såsom i det föregående är visadt, icke länge. Den öfvergick både hos honom och hos hertigen till ett, genom tilldragelserna i Frankrike och det lifliga deltagande de här väckte, mer och mer ökadt misstroende mot hvarje yttring af frisinnade åsigter, äfven om de icke voro på något sätt revolutionära, och man misstänkte jakobinism öfver allt. Gustavianerne Rosenstein, Kellgren, Leopold och de fleste, som tillhört Gustaf III:s vittra omgifning, hade omfattat de nya statsrättsidéerna, utan att derföre frånträda sin tillgifvenhet både för monarken och monarkien; men tillgifvenheten för den förre var nu icke längre någon förtjenst och tillgifvenheten för den senare misstänktes ej vara uppriktig. Särskildt var Rosenstein, den unge konungens lärare, misshaglig för de nu maktegande. Man kände hans frisinnade tänkesätt, och man fruktade det inflytande han både nu och framdeles kunde utöfva på sin lärjunge. Han var svenska akademiens ständige sekreterare och akademiens fleste ledamöter voro gustavianer, hvilket gjorde, att denna Gustaf III:s älsklingsskapelse icke stod särdeles väl hos den nya styrelsen, och det så mycket mindre, som den underlät att genom Reuterholms inväljande vid uppstådd ledighet söka vinna hans bevågenhet.
I Februari 1794 afled en af akademiens ledamöter, historieskrifvaren Olof Celsius. Man visste eller trodde sig åtminstone veta, att Reuterholm gerna ville blifva hans efterträdare, men stämningen inom akademien var afgjordt emot honom. Innan man hunnit förena sig om valet af Celsii efterträdare uppstod en ny ledighet genom förre riksrådet grefve Fredrik Axel von Fersens död den 19 April. Ingendera af de lediga platserna ville man dock se intagen af Reuterholm,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:47:33 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/9/0707.html
