- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Gustaf III. Gustaf IV Adolf /
675

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitterheten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

flyttade under hösten 1793, på sin väns, biskop Lindbloms inrådan till Linköping, der lefnadskostnaderna antogos vara ringare än i hufvudstaden, hvilket Leopold likväl icke fann vara förhållandet, och i allmänhet var Leopold under hela sin långa lefnad sällan fri från penningebekymmer.

Under sommaren 1795 flyttade han åter till Stockholm, der han sedermera stannade. Under dessa år hade han i Extra Posten infört flera af sina bästa dikter, såsom »Till sällheten», »Predikaren», som mottogs med sådant bifall, att man allmänt lärde sig den utantill, de qvicka satirerna »Hvem har rätt» och »Det svåraste miraklet», den satiriska sagan »Dröm och det endast», den behagfulla berättelsen »Den vackra bedjerskan», ett mästerstycke i sitt slag, den täcka fabeln »Nässlan och törnrosen», m. fl., utom en mängd prosaiska uppsatser, vittnande om hans mästerskap i den lekande, skämtsamma stilen så väl som i den mera allvarliga och upphöjda.

Mesta uppseendet bland alla hans dikter från denna tid väckte dock hans »Svenska Parnassens klago- och svanesång till Per Enebom, eterns son och englars tillkommande broder, annars nu så länge auktor till kärleks- och religionssånger, poesi på prosa, dedicerad till våra ädla ynglingar», införd i Extra Posten den 31 Januari 1795.

Per Ulrik Enbom, hvars rykte hufvudsakligen genom denna Leopolds visa på ett för honom föga smickrande sätt kommit till efterverlden, hade 1794 utgifvit »Kärleks- och religionssånger», skrifna på prosa i en uppskrufvad, sentimental stil, ett slags härmning af Thorilds deklamatoriska manér, i hvilka han bland annat kallat sig »eterns son och englars tillkommande broder», hvilket föranledde de anförda uttrycken i titeln å Leopolds visa, samt den bekanta versen deri:

»Per Enebom, som englars bror
Får du ej bättre seder,
Gör du visst aldrig, som jag tror,
Familjen mycken heder.»


Kellgren hade låtit sända Enboms »Kärleks- och religionssånger» till Leopold, som då ännu var bosatt i Linköping, anmärkande att denna diktsamling vore synnerligen lämplig för kritisk behandling af just honom. Leopold åtnöjde sig dock att i Extra Posten införa en parodi, kallad: »Egenkärleks- och konfusionssånger, nytt profstycke af den slags poesi, som skrifves längre än den läses, innehållande auktors samtal med sig sjelf under en poetisk morgonstund». Detta skämt lemnade Enbom obesvaradt, men lät i Extra Posten för Januari 1795 införa en mycket skarp artikel: »Till redaktörerne af Stockholms-Posten», i hvilken äfven Leopold omnämndes och der det hette, om hans Oden: »Denna tragedi, hvilken utropas af så många för ett verkligt mästerstycke, är endast ett fuskarverk, fullt af poetiskt prål, men tomt på poetiskt väsende», och äfven mot den nu döende Kellgren förekom der ett utfall. Rosenstein gjorde i bref Leopold uppmärksam på Enboms artikel och anmärkte, huru han icke skonat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:47:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/9/0711.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free