Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitterheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ansett sig kunna belöna de inkomna skrifterna, hvarföre ett fördubbladt pris blifvit utfäst 1792. Detta tilldelades en af de aderton derom täflande, Blom; men Silfverstolpe, som likaledes var en bland dessa, tillerkändes det vanliga stora priset. Han hade sålunda nu äfven uppträdt såsom skald och det skedde ytterligare genom flera i Stockholmsposten införda dikter med sådan framgång, att när 1794 en plats i akademien blef ledig efter riksrådet grefve Fersen, Silfverstolpe utsågs att intaga densamma.
Vi hafva i det föregående omtalat, hvilket oerhördt uppseende Silfverstolpes inträdestal väckte och huru det föranledde akademiens suspendering samt hans afskedande från de befattningar, han 1792 erhållit såsom enkedrottningens hofjunkare och handsekreterare. Redan 1789 hade han, som då hörde till de missnöjde riddarhus-ledamöternes antal, tagit afsked från sin kopistbefattning i krigsexpeditionen. I Februari 1795 antogs han emellertid af riddarhusdirektionen till riddarhussekreterare, och på denna plats stannade han under sin öfriga lifstid. Efter Gustaf Adolfs tillträde till regeringen återfick Silfverstolpe i December 1796 sin fullmakt på tjensten hos enkedrottningen, men erhöll för öfrigt under hans regering ingen utmärkelse. Likasom sin yngre broder, Gustaf Abraham, hade han gjort sig känd för allt för frisinnade tankesätt att icke ses med misstroende af maktens dåvarande innehafvare. Efter statshvälfningen 1809 hörde han till dem, som nitiskt arbetade att lägga grund till det nya statsskicket, deltog, såsom medlem af konstitutions-utskottet, i utarbetandet af de nya grundlagarne samt egnade särskildt sin omsorg åt tryckfrihetsförordningen; men då de öfrige 1809 års män uppstego till statens högsta värdigheter, stannade Silfverstolpe qvar på sin plats och eftersträfvade ingen annan, nöjd med den allmänna aktning han åtnjöt af alla samhällsklasser och alla partier. De enda utmärkelser, som tillföllo honom, voro nordstjerneorden 1810 och kammarherretiteln 1811. Såsom ledamot af komitén till uppfostrings- och undervisnings-anstalternas förbättrande, hvartill han kallades 1812, bidrog han verksamt till Lancaster-metodens införande. Han var sjelf sina barns lärare, skötte äfven flera slägtingars uppfostran och använde mycken omsorg på utgifvandet af tjenliga undervisningsböcker. Redan 1790 hade han blifvit ledamot af vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademien, 1793 af musikaliska akademien och 1798 af vetenskapsakademien.
Han afled i September 1816, allmänt aktad som en ärans man, rättrådig i handlingssätt, oförvitlig i sin vandel, orubblig i grundsatser, oförfärad, öppen och redbar, men derjemte varsam och human, varm vän af fosterland och frihet.
Under Gustaf Adolfs regering lemnade Silfverstolpe talrika bidrag till Adlersparres tidskrift »Läsning i blandade ämnen» och utgaf 1801 första delen af sina »Skaldestycken», som på ett för författaren högst smickrande sätt anmältes af Leopold i Stockholms-Posten. Den nio år senare utkomna andra delen rönte deremot af den nya vittra skolans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
