- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Gustaf III. Gustaf IV Adolf /
689

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitterheten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ej under De la Gardies, utan under Thure Wennbergs namn, samt har till tydligt syfte att inskärpa
konungska tänkesätt och orubblig trohet mot öfverheten under en tid, som just utmärkte sig för
motsatsen.

Det borgerliga dramat hade under detta tidskifte sin flitigaste bearbetare inom svenska dramatiken i den ofvannämnde Carl Johan Lindegren, som redan 1795 uppträdde med två stycken inom denna diktart, »Den blinde älskaren», komedi i 2 akter, som från Februari 1795 till Mars 1806 gafs 20 gånger, samt »Den försonade fadern», som under åren 1795—1823 gifvits 74 gånger. Under åren 1800—1808 gåfvos sedermera flera originalstycken af Lindegren, som för öfrigt för dramatiska scenen öfversatte ett stort antal utländska stycken. Hans egna äro rika på känslosamhet och falsk pathos samt tillhöra en lyckligtvis för länge sedan öfvervunnen dramatisk ståndpunkt.

Såsom flitig öfversättare af dramatiska arbeten utmärkte sig äfven Didrik Gabriel Björn, född 1757, skådespelare å nya svenska teatern 1785, hvarifrån han 1788 öfvergick till dramatiska teatern, var syssloman derstädes 1790—91, och blef derefter regissör vid komiska teatern, men lemnade Stockholm 1794 och bosatte sig såsom boktryckare i Linköping, samt afled 1810. Han har för svenska scenen öfversatt eller bearbetat icke mindre än 57 stycken.

Äfven riddaredramat, som genom Goethes Götz von Berlichingen denna tid vann så mycket insteg på de tyska och danska skådebanorna, inkom nu i Sveriges dramatiska litteratur genom »Herman von Unna», dram i 5 akter, som 1795 utgafs af Anders Fredrik Skjöldebrand, den i det föregående vid flera tillfällen omnämnde deltagaren i 1809 års statshvälfning och till hvilken vi i nästa del återkomma. Stycket öfversattes 1800 och 1802 både på tyska och danska och uppfördes med stor framgång på Köpenhamns teater, men uppsattes icke här förr än i April 1817, då det vann mycket bifall och gafs till Mars 1842 öfver 40 gånger. Ett föregående af Skjöldebrand författadt dramatiskt arbete, »Riddare-ordet», dram i 5 akter, uppfördt i April 1794, hade deremot icke gjort någon lycka.

*



Den fosterländska riktning, hvilken Sveriges vitterhet erhållit under Gustaf III:s tidehvarf och för hvilken han nitiskt verkat, fortfor äfven under det följande tidskiftet. Den röjde sig i Oxenstiernas Skördarne och Disa, i fru Lenngrens och i Franzéns dikter, båda vittnande om större ursprunglighet, än man finner hos de flesta storheterna under den föregående tiden. På det glada, alltför ofta lättsinniga lifvet under Gustafs dagar följde nu en helt annan tidsstämning. Franska revolutionen, mordet å Gustaf III, de blodiga dåden mot den franska konungafamiljen, skräckväldet i Frankrike, den franska republikens strid mot det öfriga Europa — allt detta verkade allvarligt på sinnena och skapade en ny tidsanda. Af »upplysningstidehvarfvets» låg dock ännu alltför mycket qvar, att man med ens skulle kunnat öfvergå till en djupare religiös sinnesstämning, men man trodde sig i moralen finna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:47:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/9/0727.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free