696 (Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Gustaf III. Gustaf IV Adolf)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De sköna konsterna - Konungahuset

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stort rykte såsom violoncellist och orgelspelare, samt har komponerat åtskilliga på sin tid mycket berömda viol-qvartetter.

Johan Christian Fredrik Hæffner, född i Chur-Hessen 1759, anstäld såsom organist vid tyska kyrkan i Stockholm 1780 och vid kungliga teatern såsom sångmästare 1783, kapellmästare 1794, musikdirektör vid Upsala akademi 1808, tillika organist vid domkyrkan 1826, död 1833, har haft en stor förtjenst om studentsången i Upsala, som af honom kallades till lif och hvilken han äfven riktat med flera egna kompositioner, som ofta sjungits och ännu sjungas med hänförelse. För öfrigt har han satt musiken till operan Electra, som gafs tio gånger 1787—1791, och Renaud, som uppfördes elfva gånger 1801, 1802, till prologen »Alcides’ inträde i verlden» af Edelcrantz, hvarmed dramatiska teatern invigdes 1793, samt till lyriska monologen »Lydia och Arist» af Walerius, äfvensom han komponerat svenska messan, Preludier till melodierna i svenska choralboken, musiken vid åtskilliga promotionshögtidligheter i Upsala, utgifvit Svenska folkmelodier, samt redigerat musiken till Geijers och Afzelii Svenska folkvisor. Jemte dåvarande hofrättsrådet Erik Gabriel von Rosén och Åhlström utarbetade han vår nuvarande psalmboks koraler, hvilken nya koralbok i 2 delar utkom 1820 och 1821, sedan den redan 1819 blifvit af psalmkomitén antagen och godkänd.

Konungahuset

Gustaf Adolf röjde ända från barndomen ingenting af den snillrikhet, som i så hög grad utmärkt Gustaf III. »Hans begrepp», säger en samtida författare, som nära kände honom [1] »var, innan han fattat fördomar, riktigt och sundt. Det var ej egentligen förstånd han saknade, men förståndet saknade vidd. Deraf kom, att han i många ämnen fälde sanna omdömen, att han uttryckte sin mening både skriftligen och muntligen redigt och klart; att han uppgjort för sig sjelf ett regeringssystem, som han oafbrutet följde, nemligen att vara på sin vakt mot favoriter och att aldrig gifva löften. I dessa omständigheter torde man ock igenkänna frukter af den i många afseenden goda uppfostran han fått, äfvensom i andra fall verkningarna röjde sig af hvad som i bildningsvägen blifvit förfeladt.»

Han hade i Nils von Rosenstein haft en lärare med vidsträckta kunskaper och de bästa föresatser att söka skärpa sin lärjunges förstånd, öfva honom till arbetsamhet, vänja honom vid sparsamhet och ordentlighet samt i allmänhet ingifva honom en hög tanke om sina pligter såsom en rättrådig, upplyst och välvillig konung. Gustaf III motsatte sig icke heller, att sonen fick af Rosenstein bibringas mera frisinnade åsigter, än fadern omfattat och tillämpade. »Rosenstein»,
sade han, »må gerna

[1] Adlerbeth, Anteckningar, III: 258.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 23:47:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/sverhist/9/0734.html

		Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Gustaf III. Gustaf IV Adolf / 696 (1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|