Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Embetsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han dog ogift i Stockholm den 2 Augusti 1828. Till sitt yttre var han lång, mager, med värdig, allvarlig, nästan sträf hållning, i umgänget fåordig och förbehållsam, men det var dock ej svårt att upptäcka, det mycket vetande gömdes under denna förbehållsamhet.
Johan Christofer Toll hafva vi i det föregående följt ända till Gustaf III:s död. Han hade sedan 1788 varit i onåd, ehuru han äfven under denna tid erhållit flera vigtiga uppdrag. Förmyndareregeringen åter började med särdeles blida utsigter för Toll, hvilka dock ej varade synnerligen länge. Redan samma dag Gustaf III dog, skref öfverstekammarjunkaren friherre Ewert Taube, på hertigens befallning, ett bref till Toll, med tillkännagifvande att hertigen ämnade kalla honom till Stockholm för att der mottaga och handhafva vigtiga uppdrag, hvilka hertigen ville anförtro honom. Beskaffenheten af dessa uppdrag upplystes genom ett bref från hertigen sjelf några veckor senare. Ett general-öfverintendents-embete skulle inrättas, med ansvarighet för hela landthärens utredning och beväring, tygstaten, krutbruken, salpetersjuderierna, indelningsverket, boställenas vård, m. m. I spetsen för detta embete skulle stå en generalöfverintendent, som ensam vore ansvarig för allt, men under sig hade flere byråer eller kontor för de särskilda ärendena. Han skulle alltid biträda med sitt råd i konungens konselj, då krigs-ärenden der föredragas, samt hafva säte och stämma i statsberedningen. Till detta embete hade hertigen utsett Toll och uppdrog nu åt honom att föreslå instruktion för general-öfverintendenten, de särskilda byråernas personal och åligganden m. m. Toll samtyckte och begaf sig i Maj 1792 till Stockholm samt nämndes strax efter ankomsten till generallöjtnant; men den ifrågasatta förändringen af krigskollegium gick ej i fullbordan, utan i stället sattes Toll såsom chef och styresman i spetsen för detta embetsverk, med rättighet att deltaga i konseljen för krigsärendena, samt förordnades derjemte till ledamot i rikets allmänna ärendens beredning.
Detta Tolls deltagande i regerings-ärendena varade dock ej längre än till Oktober samma år, då han helt oförväntadt fick hertigens befallning att »skyndsammast» afgå såsom svensk minister till Polen. Förgäfves sökte han få stanna på sitt Beckaskog i Skåne, utan något offentligt uppdrag. Reuterholm, som nu blifvit allrådande, var alltför angelägen att aflägsna alla, som kunde om inflytande täfla med honom, och Toll måste begifva sig till Polen. Det enda, han kunde utverka, var att få dröja några veckor i Skåne för att ordna sina enskilda angelägenheter före afresan. Sedermera dröjde han ock under resan någon tid i Berlin, så att han först i Januari 1793 ankom till Warschau.
Under den tid af något öfver två år, Toll vistades i Polen, inträffade detta rikes andra och tredje delning, hvarigenom det upphörde att tillhöra de sjelfständiga staterna. Sverige hade visserligen ett vigtigt intresse att förekomma detta, men hvarken voro dess egna krafter tillräckliga, ej heller de politiska förhållandena i det öfriga Europa sådana, att grannstaternas våldsbragder mot det olyckliga Polen kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
