Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Embetsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afstyras, och Toll, såsom svensk minister, kunde endast blifva en åskådare af tilldragelserna utan någon inverkan derpå. Han hade dock den tillfredsställelsen att under de blodiga uppträdena i Warschau i April 1794 rädda flera medlemmar af polska familjer undan folkmassans raseri. De funno en tillflykt i svenska ministerhotellet, och då de äfven der förföljdes af en skara med yxor och pikar väpnade män, som uppbröto porten och rusade uppför trapporna in i Tolls rum, gick han dem oförfärad till mötes, förklarade, att de endast öfver liket af en med Polen förbunden makts minister skulle kunna komma längre, och då de ännu syntes tveka att aflägsna sig, grep han en honom närmast stående karl och kastade honom utan vidare omständigheter utför trappan, hvarefter de öfriga lemnade hans hus. Han lyckades äfven rädda lifvet på tvänne ryske officerare, som pöbeln gjorde sig färdig att upphänga. Den ene af dessa trodde han sig sedermera igenkänna i van Suchtelen, Sveaborgs eröfrare och slutligen rysk minister i Stockholm.
Under Tolls vistelse i Polen upptäcktes Armfelts sammansvärjning och äfven att Toll haft kunskap derom, utan att rapportera det till regeringen, ehuru han ogillat det egentligen brottsliga i denna sammansvärjning, att man i Ryssland sökte stöd derför. Toll afsattes emellertid från sin ministerpost och erhöll befallning att tills vidare stanna i ett slags arrest i Warschau. Han fick derunder ett ganska fördelaktigt anbud att träda i preussisk tjenst, men afslog det och begaf sig, sedan han tillfrisknat från en svår sjukdom, som under sju veckor hållit honom vid sängen, i Februari 1795, på svenska regeringens befallning till Sverige, der han, såsom i det föregående är berättadt, blef arresterad, lagförd och i Juni 1795 dömd till två månaders fästning och förlust af sitt embete, hvilken dom dock af hertigen mildrades till förvisning i Wismar, der han fick bo i kommendantens hus och, enligt hertigens gifna befallning, erhöll så lätt fängelse som möjligt.
I Juli 1796 återfick Toll sin frihet och återvände till Sverige samt återinsattes, så snart Gustaf Adolf blifvit myndig, i sina embeten såsom generallöjtnant och generaladjutant, äfvensom följande året, så snart chefskapet för södra Skånska kavalleri-regementet, hvilket man under tiden bortgifvit åt generalmajor Horn, åter kunde göras ledigt, detsamma blef Toll återgifvet. I början af 1797 kallades han till ledamot af konungens konselj för krigsärendena och förordnades att deltaga i flera komitéer, som under detta och de närmast följande åren tillsattes, för att afgifva förslag och yttranden i vigtiga militära eller civila ärenden.
Under sommaren 1799 fick han utföra en diplomatisk beskickning till Petersburg och vann derunder i hög grad kejsar Pauls bevågenhet, såsom förut är berättadt. Kejsaren sökte äfven förmå honom att träda i rysk tjenst och lät erbjuda honom, att i sådant fall åter komma i besittning af de gods, hvilka Tolls förfäder innehaft i Lifland, men genom reduktionen förlorat. Toll visade dock ingen håg att blifva rysk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
