Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Embetsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Samuel af Ugglas var i Maj 1750 född i Hedemora, der fadern Peter Uggla var kyrkoherde, kom, efter slutade studier vid Upsala akademi, till Stockholm 1769 och blef anstäld vid justitierevisionen samt följande året vid lagkommissionen, der han 1772 blef sekreterare. När, revolutionsdagen den 19 Aug. detta år, Gustaf III, efter att hafva med framgång talat till trupperna, åter närmade sig slottet, slöt sig till honom en ung man, som med synbar förtjusning slog honom på axeln och ropade: »Bra!» Det var sekreteraren Uggla, som på detta sätt gjorde Gustaf III:s bekantskap, och det gick härefter »bra» äfven för honom. Redan i September samma år blef han, ännu icke 23 år gammal och utan att hafva beklädt någon högre syssla än sin sekreterare-befattning, adlad och antog då namnet af Ugglas, hvarefter den ena befordran följde den andra. Han blef 1775 protokollssekreterare i justitierevisionen, 1782 expeditionssekreterare, 1785 revisionssekreterare och 1788 landshöfding i Stockholms län. Tillika hade han, för sin vidsträckta lagkunskap och ovanliga arbetsförmåga, varit förordnad eller invald i en stor mängd direktioner och kommissioner.
Detta fortfor under förmyndare-regeringen, då likaledes det ena förtroendeuppdraget efter det andra anförtroddes Ugglas, dock utan att åtföljas af någon egentlig befordran; men kort efter det Gustaf Adolf sjelf tillträdt regeringen blef Ugglas först friherre i November 1796, så tillförordnad öfverståthållare 1797 och grefve i November samma år samt i Februari 1800 öfverståthållare, med bibehållande af landshöfdinge-embetet, men utan lön såsom öfverståthållare. Åt honom hade blifvit uppdraget att besörja uppresandet af den obelisk, Gustaf III beslutat uppresa till minne af Stockholms borgerskaps trohet under kriget, och sedan denna obelisk den 3 Oktober 1800 blifvit högtidligen aftäckt, nedlade Ugglas öfverståthållare-embetet, men blef med detsamma serafimerriddare. Någon öfverståthållare i hans ställe blef ock ej tillsatt, och han bibehöll fortfarande tillsynen öfver byggnaden af Nya bron i Stockholm samt uppresandet af Gustaf III:s ärestod, vid hvars aftäckande den 24 Januari 1808 Ugglas blef en af rikets herrar. Samma dag beslöt ock Stockholms borgerskap att å börsen uppsätta hans bröstbild i brons. Redan 1794 hade Stockholms läns invånare, såsom bevis af sin erkänsla för hans omsorger om länet, låtit öfver sin landshöfding pregla en skådepenning, med inskrift: »För nitisk vård om länets väl, af tacksamma inbyggare». Ugglas hade dock undanbedt sig denna skådepennings utgifvande förr än efter hans död, hvarföre äfven stämplarne till honom aflemnades att af hans arfvingar begagnas. Då han frånträdde det förordnande han 1797 haft att förestå öfverståthållare-embetet, hade Stockholms borgerskap låtit slå en skådepenning med inskrift: »För nitisk vård om Stockholm 1797, af stadens borgerskap.»
Under åren 1800—1808 hade Ugglas äfven i öfrigt haft en mängd särskilda uppdrag. Under konungens frånvaro var han ledamot i de tillförordnade regeringarna, var dessutom ledamot i flera komitéer för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
