- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Gustaf III. Gustaf IV Adolf /
730

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Embetsmännen - Återblick

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»en stark karakter, hvilken alltid följde sin öfvertygelse och kunde för den göra uppoffringar. Hans något sträfva väsende, hans korta, bestämda uttryckssätt, den häftighet, hvarmed han försvarade sina åsigter, stötte många; men äfven hans fiender, och sådana hade han många, erkände hans karaktärsfasthet, hans ärlighet, öppenhet och frihet från all förställning, hans snillrikhet och träffande torra qvickhet. Af underordnade var han aktad och omtyckt. Som talare hade han en korthet och kärnfullhet, som mera påminner om den äldre vältaligheten än om äreminnesstilen.

Till statssekreterarne Matthias Rosenblad, Carl Lagerbring och Gustaf Lagerbjelke, som äfven hade icke ringa inflytande på regeringsärendena under Gustaf Adolfs regering, men hvilkas embetsmannaverksamhet vann ytterligare utveckling under det följande tidskiftet, återkomma vi i nästa del.

Återblick.


Vid Gustaf III:s död rådde öfver allt i vår verldsdel en stark jäsning i sinnena. Den hade kommit till utbrott i Frankrike och hotade med våldsamma omstörtningar i flera europeiska länder. Gustaf III hade mot slutet af sin regering sökt ställa sig i spetsen för en europeisk koalition, som skulle med våld återföra det gamla statsskicket i Frankrike och der göra slut på de revolutionära rörelserna, men hans död hade afbrutit dessa planer och, till Sveriges lycka, förekommit dess deltagande i desamma. I den snillrike, företagsamme konungens ställe hade kommit en furste med godt förstånd, men utan all genialitet, med god vilja, men svag viljekraft, som derföre ock snart fann sig behöfva stöd af någon härmed rikare begåfvad. Så blef Reuterholm den verkligt styrande. Äfven han älskade uppriktigt sitt fädernesland och sökte efter bästa förstånd befordra dess väl; men hans förståndsförmögenheter voro temligen inskränkta, och hans anspråk, som icke voro grundade på verklig öfverlägsenhet, kunde ej vinna erkännande. Också blef han hvarken aktad eller omtyckt, och det trycktvång, han ifrigt genomförde; hans afvoghet och förföljelser mot Gustaf III:s förtroendemän, så väl som mot gustavianerne i allmänhet; hans hatfulla, hänsynslösa förfarande mot deltagarne i Armfeltska sammansvärjningen gjorde honom slutligen så hatad, att hans aflägsnande vid förmyndare-regeringens slut väckte allmän belåtenhet.

Sveriges förhållanden till utrikes makter hade han dock ledt med större varsamhet och klokare aktgifvande på omständigheterna, än som skett under Gustaf III:s regering och som sedermera skedde under Gustaf Adolfs, och äfven det inre lugnet hade blifvit långt bättre upprätthållet, än man af den rådande jäsningen kunnat vänta, hvartill det i öfrigt med skäl öfverklagade trycktvånget icke så litet bidragit, likasom äfven de mer och mer upprörande tilldragelserna i Frankrike

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:47:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/9/0768.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free