Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I.2. Klimat. Af amanuensen vid Meteorologiska centralanstalten fil. dr N. Ekholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Insjöarnas istäcke varar i medeltal omkring 115 dygn i södra,
150 dygn i mellersta och 200 dygn eller ännu längre i norra
Sverige. Islossningen inträffar i april i landets södra och mellersta
del men i maj eller juni i dess norra. Isläggningen äger rum i
november eller december men i nordöstra Norrland redan i oktober.
Isförhållandena i de haf, som omgifva Sveriges kuster, äro af
stor betydelse för sjöfarten. På väst- och sydkusten är den stora
sjöfarten endast under mycket stränga vintrar något hindrad af is,
mest drifis. Fast hafsis inom synhåll från de yttersta fyrarna,
t. ex. Vinga eller Väderöbod, är sällsynt, varar vanligen endast
några dagar och är ytterst sällan, gångbar, såsom i februari och
mars 1888. Under mycket stränga vintrar har Öresund varit belagdt
med körbar is. Norra och mellersta Östersjön, från Ålands haf till
södra delen af Gottland, Öland och Kalmar läns fastland, tillfryser
utomskärs endast under mycket stränga vintrar, och då vanligen
blott för några dagar eller veckor samt blott en och annan mil från
land; drifis är däremot vanligare och kan betäcka en betydlig del af
detta haf samt upptorna sig i väldiga massor af packis. Endast under
mycket blida vintrar kan sjöfarten fortgå alldeles obehindradt. Under
mycket stränga vintrar ligger Ålands haf med farbar is.
Bottenhafvet är hvarje vinter tillfruset vid kusterna, ytterst
sällan, om någonsin, i mellersta delen. Sjöfarten därstädes är, genom
fast is eller drifis, afbruten i medeltal från slutet af november
till början af maj, något olika för olika hamnar, med ända till 6
à 8 veckors växling mellan olika år. Norra Kvarken är belagd med
farbar is i medeltal hvart tredje eller fjärde år. Bottenviken är i
regeln tillfrusen hvarje vinter. Isläggningen vid kusten inträffar
i medeltal omkring midten af november, stundom i slutet af oktober
eller början af december. Islossningen sker i medeltal under senare
hälften, ytterst sällan i början af maj, någon gång först i början
af juni.
Dimma eller tjocka förekommer icke särdeles ofta i svenska
farvattnen. På Bottniska viken och norra Östersjön ända till Gottland
inträffar maximum af förekomst, 4 till 8 gånger i månaden, under
april eller maj; på södra Östersjön och västra farvattnen inträffar
det under vintern och uppgår till 7 till 10 gånger i månaden.
Nederbörden (regn, snö, hagel, trindsnö o. s. v.) är näst
temperaturen det viktigaste klimatiska elementet. Tillräcklig
nederbörd jämte lagom hög temperatur är lifsvillkor för
växtvärlden. Nederbörden förser också källor, sjöar och floder
med deras vattenförråd, hvilket utan ny tillförsel snart skulle
utsina genom afdunstning och afrinning. I Sverige är nederbörden
betydligt större än afdunstningen. Det är öfverskottet, som afrinner
i våra floder. Enligt O. APPELBERG af rinner följande procent
af nederbörden: i Lule älf vid Mildstorp (65° 58’ n. br., 21° 15’
ö. l.) nära Neder Svartlå by 86, i Klar älf ven vid Bryngfjorden (59°
26’ n. br., 13° 28’ ö. l.) nära Skåre 87, i Göta älf vid utloppet
ur Vänern 57, i Motalaström vid utloppet ur Roxen 35, i Norrström
vid Stockholm 44. Sannolikt äro dessa procenttal något för stora,
enär nedan anförda nederbördsmängder utan tvifvel äro något för små.
Följande tabell, som beräknats ur mätningar vid omkring 430
stationer enligt de af H. E. HAMBERG publicerade resultaten,
anger årliga nederbördssumman i millimeter vattenhöjd för hvarje
län i medeltal för åren 1880/94. Jämföras medeltalen för detta
tidsskede med motsvarande medeltal för en 39-årig serie (1860/98),
innehållande mätningar från omkring 30 stationer, så finner man
ingen nämnvärd skillnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
