Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I.4. Växtgeografi. Af lektorn vid Skogsinstitutet fil. dr A. Nilsson - I.4.f. Hafvet - I.5. Djurgeografi. Af professorn fil. dr T. Tullberg, Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DJURGEOGRAFI.
57
mande och här utbildade, former äro vanligen ej tillräckligt
skarpt utpräglade för att erhålla rang af arter utan betraktas som
underarter ^ller varieteter och förekomma i synnerhet inom formrika
släkten, särskildt Hieracium, af hvilket släkte (enligt DAHLSTEDT)
omkring 700 endemiska underarter hittills blifvit beskrifna.
Klimatets växlingar under olika årstider utöfva naturligtvis
stort inflytande på växtligheten. Den egentliga växtperioden blir
inskränkt till den varmare årstiden, och dess längd aftager mot
norden. Den tid träden använda för sitt näringsarbete - räknadt
från löfsprickningen till bladfällningen - växlar sålunda mellan
3 månader i nordligaste och 5 månader i sydligaste Sverige.
I jämförelse med andra klimatiskt likvärdiga länder är Sveriges
- liksom hela Skandinaviska halföns och Finlands - växtlighet
hufvudsakligen utmärkt af följande egendomligheter.
Fjällregionen karakteriseras af den artfattiga fjällheden, hvaremot
motsvarighet till alpernas artrika betesmarker saknas. Förekomsten
af ?n björkregion är synnerligen utmärkande, då i andra länder
skogsgränsen i allmänhet bildas af barrträd. Barrskogarna äro bildade
af endast två trädslag - tall och gran -, då i andra länder därjämte
förekomma arter af lärk (Larix), silfvergran (Abies) och brödtall
(Pinus Cembra L.). Den regelbundna omväxlingen af barrskogar,
mossar och klippsamhällen, som karakteriserar stora delar af
landet, äger endast på få ställen någon motsvarighet och bildar,
jämte den allmänna utbredningen af sötvattenssamhällen, landets
mest utpräglade karaktär.
Dessa egendomligheter stå i nära samband med jordmånen och
växtlighetens utvecklingshistoria. Fjällen bestå af relativt
kalkfattiga bergarter, och större delen af landet nedom fjällen
bildar ett kuperadt urbergsområde. Växtligheten är invandrad efter
istiden. Vid denna invandring hafva en del arter, såsom granen,
ännu icke hunnit utbreda sig till sin klimatgräns, och andra,
såsom de ofvannämnda utländska barrträden, hafva icke nått vårt land.
5. DJURGEOGRAFI.
Under den s. k. istiden, en vår tid jämförelsevis närliggande
geologisk period, var den Skandinaviska halfön, i likhet med hvad
nu är förhållandet med större delen af Grönland, ständigt betäckt
af en mäktig is, som säkerligen uteslöt så godt som allt djur-
och växtlif från dessa trakter. Småningom inträdde dock andra
klimatiska förhållanden: en varmare period efterträdde den kalla,
ismassorna började smälta bort, och landet blef åter beboeligt. Den
mot norr tillbaka-ryekande isen följdes efter hand af vår nuvarande
fauna och flora, hvilka således först på en jämförelsevis sen tid
invandrat i vårt land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
